Körling: Jag tyckte om ordet lust tills jag förstod hur föräldrar tolkar det

Trots att en av mina böcker heter något med lust vrider det sig i mig när jag måste tala om just lust kopplat till skola. Jag minns då ordet kom i omlopp. Jag tyckte om ordet lust tills jag förstod att föräldrarna hade missförstått vad som menades. De trodde att deras barn skulle få ha det roligt i skolan. Skolan satt fast i ordet som i en rävsax. Ett enda ord tvingade skolan att förklara varför den inte alltid kunde vara så underhållande och upplevas som rolig. Skolan ska vara meningsfull. Den ska ge kunskaper. Den ska få eleverna att ta sig igenom svårigheter och erövra något nytt. Det handlar om att arbeta och streta. Man kan inte glida omkring på en räkmacka. Då har man inte förstått hur det känns att verkligen lära sig.

Lust är ”önskan att pröva”

Om vi ska tala om lust så kanske vi också behöver definiera vad vi menar med just lust. Det är annars ett begrepp som kan komma att styra föreställningar och förväntningar som inte är rimliga i skolan. Ordboken beskriver lust med bland annat ”önskan att pröva”. Viljan att pröva handlar om att erbjudas något som ännu inte är erfaret. Som den lilla flicka jag pratar med. Hon såg hur andra hoppade hopprep. Det såg roligt ut. Därför ville hon också lära sig. Det trassliga lärandet var glömt då hon väl kunde. Lust kan därför handla om att upptäcka något nytt eller förstå något på ett annat sätt. Tillfredsställelsen kommer av att ha prövat. Glädjen går att fånga i den ordnade gemenskap som uppstår då lärare och elever närmar sig ett innehåll tillsammans. Lusten handlar om att vilja arbeta, vara något på spåren och att efter mödosamt prövande upptäcka att man kan till slut.

Det är så lätt att ta död på viljan att pröva. Om vi tvingas tro att vi redan måste kunna ersätts den lilla gnuttan nyfikenhet med rädslan att misslyckas. Att ha prövat och prövat flera gånger men ändå inte uppnå något resultat då är lusten snart borta. Man vill inte pröva fler gånger. Man skriver ut sig själv.

”Då tyckte jag om läraren igen”

Lust att lära är också ett knepigt begrepp. Jag minns när jag inte förstod ett endaste dugg under matematiklektionen. Jag kom hem och gnällde över min matematiklärare. Han var dum. Jag var berövad den gnutta lust jag hade och hatade matematiken. Mamma tog det med ro. Hon sa att när jag väl kan, om en vecka eller så, kommer jag tycka om matematikläraren igen. Jag fick inte något stöd hos henne. Hon trodde envist på skolan och tyckte att lärarna var långt mer kunniga än att hon skulle tro sig bättre. En vecka gick och jag kunde det matematikläraren försökte lära mig. Då tyckte jag om läraren igen. Jag kände också den där pirriga känslan av att vara innesluten i det där mysteriet som fanns i det jag nyss lärt mig. Det var en så angenäm känsla – den att kunna. Den känslan kunde kanske förklaras som just lust. En sådan lust är lika flyktig som lyckan. Det fina är dock att när man erfarit den så vet man vad det innebär att lära sig. Lusten som kommer av att man kan. Och att man vet att man gör det.

Om man skulle prata om lusten att lära sig cykla skulle det hela bli mer tydligt. Det är banne mig inte enkelt att lära sig cykla. Det kräver att någon vuxen håller i cykeln. Det fungerar inte så bra att med lusten att lära sig om man ska göra det på egen hand. Det är vingligt. Man kan ramla. Man ska kunna trampa, styra och sen bromsa. Så plötsligt har morfar släppt cykeln. Man cyklar. Man kan. Då uppstår lusten att cykla. Man vill inget hellre än att fortsätta att cykla. Så när vi talar om lusten att läsa handlar det inte bara om att själv läsa utan att befinna sig i en värld av läsare.

Anne-Marie Körling är lärare, författare, läsfrämjare och adjunkt vid Uppsala universitet.

LÄS ÄVEN

Körling: Det är inte skryt att berätta om sitt viktiga arbete som lärare

Körling: Vad ska vi läsa i dessa dystra tider?

Körling: Ett skärmstopp främjar den så viktiga ögonkontakten

Körling: Vi måste väcka liv i lärares nedtystade kompetens

Körling: Livsviktigt med böcker för att barnens fantasi ska flöda fritt

Körling: Alla elever lyssnar uppmärksamt trots att de inte förstår ett ord