Jag vill lyfta lekens viktiga roll i förskoleklassens lärande. I en tid då fokus ofta ligger på att mäta kunskaper, riskerar leken att förlora sin plats, skriver Tobias Israelsson.

Ett läsår går snabbt, och för en lärare i förskoleklass är det extra intensivt. Till skillnad från många andra lärare arbetar man ofta med samma elever endast under ett års tid innan man släpper iväg eleverna till årskurs ett. Det gör det extra viktigt att tidigt skapa bra strukturer och relationer till elever och vårdnadshavare.

För många barn är övergången från förskola till förskoleklass en stor och utmanande förändring. För att göra övergången trygg är det viktigt att både barn och vårdnadshavare känner sig sedda och välkomna.

Jag tror att det är av stor betydelse att det finns en tydlig plan för mottagandet av eleverna varje morgon. Exempelvis kan en pedagog finnas tillgänglig i kapprummet på morgonen för att möta upp förälder och barn. Att direkt på morgonen ha blivit sedd av en trygg vuxen skapar en bra känsla inför resten av dagen.

Kan vara svårt att sitta stilla

En situation som kan vara lite extra krävande för många elever är samlingar, som brukar vara både fler och ha större krav än samlingarna i förskolan. Att sitta i en ring kan skapa gemenskap, men för vissa barn kan det vara svårt att sitta stilla. En anpassning, som jag har sett fungera bra, är att erbjuda alternativa sittplatser, som en soffa eller stolar vid ringens kant där det finns lite mer utrymme för rastlösa ben.

Innehållet i samlingarna spelar också självklart en stor roll för att fånga elevernas intresse och uppmärksamhet. Bildstöd och konkret material hjälper många barn att följa med i samtalen och utveckla sitt språk. Att även försöka koppla genomgångarna till elevernas egna erfarenheter och vardag brukar väcka ett ökat intresse och fokus på samlingarna.

En av de största utmaningarna i förskoleklass är att möta elever där de befinner sig i sin kunskapsutveckling. Spridningen är ofta stor – vissa barn kan redan läsa meningar, medan andra lär sig bokstäver. För att skapa en undervisning som både utmanar och stöttar alla krävs noggrant genomtänkta arbetssätt.

Stationsarbete fungerar bra

Här har jag sett att stationsarbete är ett arbetssätt som brukar fungera bra. Eleverna arbetar i mindre grupper med varierande uppgifter, vilket gör det möjligt att anpassa undervisningen efter deras behov. En station kan fokusera på språklig medvetenhet genom rim och ramsor, medan en annan låter barnen forma bokstäver i sand eller lera. Stationsarbetet stärker inte bara individuella färdigheter utan, som jag ser det, också de sociala förmågorna genom samarbete i mindre grupper.

Jag vill även lyfta lekens viktiga roll i förskoleklassens lärande. I en tid då fokus ofta ligger på att mäta kunskaper, riskerar leken att förlora sin plats. Men leken utvecklar kreativitet, språk och sociala färdigheter och är en grundläggande del av barnens lärande, särskilt i yngre åldrar.

Förskoleklass är ett år där barn både lär sig nya färdigheter och utvecklar den sociala biten. Genom att skapa trygga relationer, anpassa undervisningen och ge plats för lek ger vi eleverna bra förutsättningar för framtiden. Det är ett år som kräver mycket av oss pedagoger, men också ett år där vi gör stor skillnad i barnens utveckling och lärande. 

Tobias Israelsson är 1–7-lärare och arbetar med ”Skolstöd Handledning” i Jönköpings kommun.

LÄS ÄVEN

Israelsson: Alla nya lärare måste få det stöd de har rätt till

Israelsson: Barnen blir peppade när deras arbete har en mottagare

Israelsson: Ämneslärare på lågstadiet – då krävs det mer av eleverna

Israelsson: Undervisning i matte är mer än ett rätt eller fel i en bok

Israelsson: Bra samarbete med fritids avgörande för många elever