Jag brukar ibland jämföra skolan med ett fotbollslag. Men i skolans värld har vi ingen lång försäsong där vi kan spela ihop laget, skriver Tobias Israelsson.

Jag brukar ibland jämföra skolan med ett fotbollslag. Precis som ett fotbollslag går igenom spelarbyten och taktiska omställningar inför en ny säsong, förändras lärarkåren vid varje läsårsstart. Några går i pension, andra går på föräldraledighet, och nya ansikten dyker upp. Skolan och fotbollslaget står inför liknande utmaningar varje säsong – att bygga ett fungerande lag.

Fotbollslaget har en lång försäsong på sig att svetsa samman truppen och öva på detaljer i spelet innan det är seriestart och allvar på riktigt. I skolans värld har vi ingen lång försäsong där vi kan spela ihop laget. Ofta startar vi direkt, utan att ha tid för att bygga ett starkt team eller ens lära känna våra nya kollegor ordentligt. Kanske är en eller flera nyutexaminerade och behöver stöd i att planera sin undervisning.

Måste få en erfaren mentor

För att en nyutexaminerad lärare ska få en bra start i sitt nya yrke är det av stor vikt att läraren har tillgång till en erfaren mentor som kan erbjuda vägledning och stöd under det första året, exempelvis genom regelbundna möten, klassrumsobservationer och feedbacksamtal. Det är varje skolas lagstadgade skyldighet att ha en väl genomtänkt plan för att introducera nyexaminerade lärare i sitt arbete och det bör därför finnas avsatt tid för dialog och reflektion mellan den nya läraren och mentorn.   

Det kan vara till synes enkla saker att gå igenom, exempelvis hur tar vi emot eleverna på morgonen? Ska de ställa sig på led utanför klassrummet, eller använder vi en ”drop in”-princip där eleverna hälsas välkomna vid dörren? Hur konkretiserar vi lektions­innehållet och hur avslutar vi lektionerna på ett tydligt och strukturerat sätt? Det här är kanske självklart för en erfaren lärare, men kan vara helt nya frågor för den nyutexaminerade läraren att handskas med.

Små detaljer kan göra stor skillnad för elever med särskilda behov.

Det är också viktigt att ha verktyg för att anpassa undervisningen efter olika elevers behov. En mentor kan vara till stor hjälp med tips på hur man tillgänglighetsanpassar sitt klassrum och sin under­visning. Små detaljer kan göra stor skillnad för elever med särskilda behov.

Även erfarna lärare behöver kompetensutveckling

Med detta sagt vill jag även få fram att det inte bara är de nya lärarna som behöver stöd – även erfarna lärare behöver kontinuerlig kompetensutveckling. Skolor kan exempelvis arrangera studiedagar med kollegialt lärande, där lärare delar erfarenheter med varandra och lär sig nya undervisningsmetoder.

Jag tror även på så kallade ”lesson studies”, där ett team av lärare tillsammans planerar, genomför och utvärderar en lektion. Detta arbetssätt kan hjälpa även de mest erfarna lärarna att få nya insikter och idéer.

Tyvärr ser jag i dag neddragningar inom skolan. Neddragningarna riskerar att slå hårt mot både stödet till nya lärare och möjligheterna för erfarna lärare att utvecklas. Om vi vill att skolan ska fungera som en framgångsrik fotbollsförening, där alla har bästa möjliga förutsättningar att lyckas, måste vi investera i lärarnas utveckling. Att satsa på kollegialt lärande är inte bara en investering i lärarkåren, utan i elevernas framtid.

Frågan är inte om vi har råd att satsa på skolan – utan om vi har råd att låta bli.

Tobias Israelsson är 1–7-lärare och arbetar med ”Skolstöd Handledning” i Jönköpings kommun

LÄS ÄVEN

Israelsson: Utmanande elever kräver att vi har ett tivoli i fickan

Israelsson: Bra samarbete med fritids avgörande för många elever

Israelsson: Tipsen som ger eleverna en bra handstil

Israelsson: Barnen blir peppade när deras arbete har en mottagare

Israelsson: Låt eleverna gå till kulturskolan under skoltid!