Så vidgas flerspråkiga elevers förråd med allmänna skolord

De allmänna skolorden handlar om ord som kan användas i olika ämnen, men som kan ha olika betydelse. Ett konkret exempel är ”ben” som både kan vara ben i kroppen och på en stol.

Och för att kunna tillgodogöra sig ett ämne och de ämnesspecifika begreppen behöver eleverna även öva på det allmänna skolordsförrådet.

Det är utgångspunkten i ”Allmänna skolordsförrådsprojektet” med fokus på flerspråkiga elever. Två klasser i årskurs 2, två klasser i årskurs 5 och fem lärare från Fagerslättskolan i Nybro har deltagit i studien.  

– Nära 85 procent av eleverna på skolan talar ett annat språk än svenska hemma. Lärarna behövde därför hjälp och mer kunskap om hur man kan jobba med ordförrådsutveckling. De tyckte på skolan att de var duktiga på att jobba med de ämnesspecifika orden men märkte att eleverna saknade mycket av de allmänna skolorden, säger Sofia Svensson, forskare i flerspråkighet vid Linnéuniversitetet.  

– Flerspråkiga elever kan ha extra utmaningar att känna till de här allmänna skolorden om de inte mött orden tidigare, så det måste gås igenom explicit i undervisningen, säger forskarkollegan i flerspråkighet Alejandra Donoso.

Insatsen som ger goda resultat

I undervisningen behöver särskilt fokus läggas på ordinlärning visar studien.

– Att fokusera explicit på ord i cirka tio minuter per lektion ger goda resultat för ordinlärning. Det visar tidigare forskning och nu visar vår studie att det gäller även för allmänna skolord, säger Sofia Svensson.

Ett resultat från studien är att lärarna uppgav att de märkte ett större engagemang bland eleverna under lektionerna. Totalt arbetade årskurs 2 med sju nya ord varje vecka under fyra veckor. Årskurs 5 arbetade med tio ord per vecka under fyra veckor. Orden hämtades från läroböckerna. De ämnen som ingick var svenska, matematik, NO och SO.

– Till exempel en lärare i matematik berättade att eleverna har svårt att förstå matteproblem om de inte kan de här allmänna orden. Man behöver jobba med språk i alla ämnen, men det är långt ifrån alla lärare som gör det, eftersom de inte hinner, säger Alejandra Donoso. 

”Skapade ett väldigt engagemang”

Studien är både kvalitativ med intervjuer av lärarna och observationer i de fyra klassrummen, och kvantitativ med tester som eleverna genomförde före, under och efter interventionen.

Alejandra Donoso berättar att det finns ett signifikant förbättrat resultat om man jämför sluttestet med förtestet kring hur många ord som eleverna kommer ihåg.

Både kontrollgruppen och studiegruppen i varje årskurs har haft en genomgång av orden en gång i veckan i början av varje lektion i alla de fyra ämnena. Studiegruppen har dessutom genomfört aktiviteter i samband med genomgången av orden. Eleverna har bland annat spelat memory med orden och betydelserna och de har haft en aktivitet där en elev har ett kort i pannan samtidigt som kompisarna ska förklara vad ordet betyder och eleven ska gissa ordet i pannan. 

– Det här skapade ett väldigt engagemang. I en av tvåorna valde dock läraren efter hand att lägga aktiviteten i slutet av lektionen för att eleverna blev så uppspelta, säger Sofia Svensson.

Gav tydliga resultat

Eftertesterna visar att studiegrupperna, som har haft praktiska övningar, får bättre resultat än kontrollgrupperna. Här är några exempel: I årkurs 2 kunde eleverna i kontrollgruppen 16,8 av 28 ord i genomsnitt i förtestet och 20 ord i eftertestet. Motsvarande siffror för studiegruppen var 16,33 ord i förtestet och 24,17 i eftertestet. I årskurs 5 kunde studiegruppen också fler ord än kontrollgruppen i eftertestet. Studiegruppen kunde i snitt 25,5 ord i förtestet och 34,23 i eftertestet.

– Resultaten visar att det är mycket värdefullt att även arbeta praktiskt med de allmänna skolorden, säger Alejandra Donoso.

– Lärarna är glada över elevernas framgångar och vill jobba vidare med att fokusera på allmänna skolord, men inte med lika många ord som i studien. De tycker att det tar mycket tid, eftersom de även behöver jobba med de ämnesspecifika orden, säger Sofia Svensson.

Alla lärare på skolan har fått fortbildning om ordförrådsutveckling och det allmänna skolordsförrådet.

Det tvååriga projektet har finansierats genom särskilda regeringsmedel för att stärka Utbildning och Lärande genom praktiknära Forskning.

Det är skolans språkutvecklare, Maria Stengård, som ansökte om stödet från Linnéuniversitetet.

LÄS ÄVEN

Så får hon de yngsta sva-eleverna att erövra språket

Bildspråket får liv i Veronicas sva-undervisning

Så får skönlitteraturen större plats i undervisningen

Sara bjuder in föräldrarna till bokcirkel

Prisad lärare ställer höga krav på utmanande elevgrupp