Sju av tio lärare i fritidshem hinner inte planera

I en undersökning från Sveriges Lärare svarar 26 procent av lärarna i fritidshem att planeringstiden i ”mycket låg utsträckning” räcker till och 44 procent att den i
”ganska låg utsträckning” är tillräcklig.

Den genomsnittliga planeringstiden för lärare i fritidshem är 4,2 timmar i veckan. Ungefär hälften av den tiden är enskild och hälften är planering med kollegor för fritidshemmets verksamhet.

Totalt 16 procent av fritidslärarna har två timmar eller mindre i planeringstid per vecka. Endast sex procent har mer än sju timmar i veckan. Tidigare har Lärarförbundet förespråkat en lägsta nivå med åtta timmar i veckan i planeringstid för lärare i fritidshem. Även Sveriges Lärare anser att åtta timmar planeringstid bör vara normen för en genomsnittlig heltidstjänst som lärare i fritidshem. 

Kräver reglering i nya avtalet

Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare, betonar att lärare i fritidshem har en ovärderlig roll i elevernas lärande, utveckling och trygghet. Något som försvåras av att ha för lite tid till att planera verksamheten samtidigt som elevgrupperna är alldeles för stora på flera håll. 

– Elever behöver få känna trygghet, få stöd och bygga relationer. Då är fritidshemmen oerhört viktiga. Det jag hör från våra medlemmar och utifrån tiden för planering så fungerar inte det, säger Anna Olskog. 

Hon berättar att Sveriges Lärare har en politisk agenda att driva regleringar av skolans ramfaktorer. Ett bevis på det syns nu i den pågående avtalsrörelsen. Sveriges Lärare har yrkat på regleringar av för- och efterarbete, samt individuellt reglerad planeringstid inför det nya avtalet Hök25. 

Sveriges Lärare vill även att parterna tillsammans agerar för att skolväsendets förutsättningar och likvärdighet stärks genom ett ökat statligt ansvarstagande för finansiering, resurstilldelning och regelstyrning. Här ingår till exempel en reglering av grupp- och klasstorlekar. 

– Lärare i fritidshem måste ges reella möjligheter att genomföra sitt viktiga uppdrag, då krävs att rätt förutsättningar finns på plats över hela landet, på varje fritidshem, säger Anna Olskog.

Stort missnöje bland lärarna

Genomsnittstiden för planering för fritidslärare är drygt fyra timmar i veckan, visar undersökningen från Sveriges Lärare. Det är alldeles för lite, anser Anna Olskog.

– Planeringstiden behöver också vara tydligt definierad. Det är lärarens tid för att kunna uppfylla läroplansuppdraget och för det behövs egen planeringstid och tid med kollegor.

Hon bekräftar att det finns ett stort missnöje från lärare i fritidshem ute i landet.  

– Det är med rätta. De har tuffa uppdrag. Vi har siffror på att det i genomsnitt går 63 elever per behörig lärare i fritidshem. Det säger sig självt att det är en tuff situation. Den frustrationen riktar man mot arbetsgivaren och man har även förhoppningar att facket ska ta tag i frågan och förändra.

Anna Olskog betonar att staten ska ta ansvar för lärarbristen och se till att fler lärare i fritidshem utbildas.

– Våra lärare i fritidshem bär ofta ett alldeles för tungt uppdrag där de ofta slits mellan verksamheterna med ett inte sällan omöjligt ensamansvar på sina axlar.

”Omöjligt att leverera på uppdraget”

Utöver nationella riktlinjer behövs även goda förutsättningar på lokal nivå.

– Det behövs för att lärarna i fritidshem ska kunna ta sitt ansvar och leva upp till styrdokumenten. Lärare i fritidshem är otrolig kompetenta och har flera delar i sin legitimation, men när de inte får tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget. Det betalar lärarna med sin egen hälsa, säger Anna Olskog.

Undersökningen från Sveriges Lärare visar också att de fritidslärare som anser att de har för stor elevgrupp i högre utsträckning anger att planeringstiden är otillräcklig. Drygt tre av fyra fritidslärare i den gruppen anger att tiden för planering i mycket låg eller ganska låg utsträckning räcker till för att planerna och följa upp fritidshemmets pedagogiska verksamhet. Två av tre fritidslärare, som svarat på enkäten, anser att elevgruppen på fritidshemmet är för stor. 

”Lärarna måste ställa tydliga krav”

Karin Lager är docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon betonar att planeringstid behövs för att kunna uppnå målen i styrdokumenten för fritidshemmen och att möta de behov som finns hos barnen på en specifik avdelning.

Hon är inte förvånad över att genomsnittstiden för planering är fyra timmar i veckan men anser att den tiden är otillräcklig.

– Det kan ibland finnas en undran från ledningen över vad man ska ha planeringstiden till. Här måste professionen på fritidshemmen bli tydligare med att den behöver förbereda för en kreativ och inspirerande miljö. Det är förfärligt att spela ett spel om det är trasigt, bara för att ta ett exempel, säger Karin Lager.

Den gemensamma planeringstiden behövs till exempel för att dela med sig av kunskaper om barnen och tillsammans komma överens om vad man bör förändra i förhållningssätt för att motverka konflikter. På de mötena kan man även fördela ansvaret om vem som ska göra vad, menar Karin Lager.

– Sedan behövs den individuella tiden för att planera det man har kommit överens om och själv har ansvar för. Men många lärare i fritidshem har även åtaganden under skoltid och en del har ett ämne som kräver planering. Det kan bli en utmaning att både få tid till att planera för fritidshemmet och för skoltiden.  

Lärare i fritidshem som undervisar i ett ämne har i genomsnitt 1,9 timmar per vecka i planeringstid för ämnet, varav 1,5 timmar är enskild planering.

Påverkar kvaliteten negativt

Hanna Almcrantz är förstelärare i fritidshem och sammankallande i Sveriges Lärares nationella råd för fritidshem.

Att sju av tio fritidslärare är missnöjda med tiden för planering menar hon får flera konsekvenser.

– Det betyder att verksamheten på många fritidshem blir sämre än vad den skulle kunna vara. Fritidslärarna hinner inte med att planera och genomföra det som varje barn behöver utifrån våra styrdokument, säger Hanna Almcrantz.

Hon arbetar med fackliga förtroendeuppdrag och på fritidshem i Linköping. En av många kommuner där det inte finns något lokalt kollektivavtal som reglerar planeringstiden för lärare i fritidshem.

– Vi har försökt få till det i förhandlingar med kommunen, men inte kommit dit. Vi ska få den tiden som uppdraget kräver och det kan ju bli väldigt olika tid på olika skolor beroende på vilken rektor man har.

Elever i behov av stöd anser hon kan bli extra utsatta när personalen inte har tillräckligt med tid för att planera verksamheten utifrån olika behov.

– Det finns en risk att de faller lite mellan stolarna och hamnar utanför i gruppen. Konflikterna kan även öka om man inte har hunnit med att planera för bildstöd eller andra verktyg som kan behövas.

Svårt att kombinera ämne och fritidshem

Planeringstid för fritidslärare som även undervisar i ett ämne är svårt att få till, menar Hanna Almcrantz.

– De behöver egen planeringstid. När fritids är i gång för fullt så kanske klasslärarna har konferens där de till exempel tar upp betyg och bedömning. Då skulle en lärare i fritidshem, som kanske även undervisar i idrott och hälsa, behöva vara med men det kan vara svårt att lösa många gånger. Risken är att den gruppen lämnar fritidshemmet eller sitt ämne eftersom de inte orkar med taskiga villkor.