Grimm: Får vem som helst jobba på fritids?

En sen eftermiddag är dagens sista elever inne på fritidshemmet. Flera av dem sitter och spelar spel, bygger lego och ritar. Några står på händer på en matta i hallen mot en vägg. Den här tiden på dagen har ofta lugnet lagt sig och de något trötta eleverna väntar på att klockan ska slå ”hem”.  In kommer min rektor och en person jag aldrig sett förut. Rektorn presenterar oss för varandra och förklarar att Karin snart ska börja jobba hos oss. Eleverna tittar nyfiket på henne från sina teckningar och legobyggen. Vad kul med en ny kollega tänker jag, men undrar också hur hon kommer att fungera i fritidshemmets verksamhet.

Det är svårt med rekrytering. När ska man nappa och när ska man ha is i magen? Men jag tror att vi måste se över hur vi rekryterar till fritidshemmet. Det är en komplex verksamhet att komma till, även som erfaren. Det tar tid att komma in i rutinerna och att lära känna eleverna i fritidshemmets arena, som är full av kreativitet, upptåg, skratt, meningsfull egen tid och ett livslångt lärande. Därför är det extra viktigt att vi har ett filter för vem som ska få arbeta på fritidshemmet.

"Rekryterar vi till skolans eller fritidshemmets verksamhet?"

Det första vi behöver fundera över är om vi rekryterar till fritidshemmets verksamhet eller skolans. Både och, hävdar nog många, och då behöver vi utröna vilka behoven är. Delar av fritidshemmets personal spenderar dagarna i ett klassrum.

Jag hävdar att fritidshemmet ställer högre krav på den anställdes förmåga att arbeta självständigt.

Jag vet inte hur många gånger jag har varit med om samtal om ny personal, där en klasslärare hävdar att den nya är fantastisk inom klassrummets fyra väggar. För att sedan visa sig vara motsatsen i fritidshemmets verksamhet. Jag hävdar att fritidshemmet ställer högre krav på den anställdes förmåga att arbeta självständigt än vad resursarbete i klassrummet gör. Så i sökandet efter nya kollegor borde fritidshemmets verksamhet vara i fokus, då kommer klassrummets arena garanterat täckas. Och om vi rekryterar till fritidshemmets arbetslag är det en självklarhet att fritidshemmet styr rekryteringen.

Jag har ofta stött på personal inom det fritidspedagogiska arbetslaget som föredrar att vara i klassrummet för att det är tydligare vad man ska göra där, och mindre rörigt. Det är väldigt problematiskt. Om de anställda trivs bättre i klassrummet än på fritidshemmet, så har vi trampat snett redan där. Eller är det så att vägen in på fritidshemmet är väldigt luddig? Den nyanställda måste få en medvetenhet om fritidshemmets uppdrag, hur vi förhåller oss till elevers konflikter och att relationsskapandet är vårt viktigaste verktyg. En systematisk inskolning till vårt yrke borde vara en total självklarhet.

"Vi behöver ha en bredd"

En blivande kollega behöver även komplettera det fritidspedagogiska arbetslaget. Vi behöver ha en bredd när det kommer till intresse och kompetens kring exempelvis rörelse och skapande. Vi bör noga se över hur arbetslaget behöver stärkas. Behöver vi personer som står för struktur eller fler kreativa själar? Eller någon som kan starta, genomföra och avsluta ett projekt?

Tokrekryteringen måste få ett slut. Ibland tror jag att vi tar in vem som helst på fritidshemmet och säger ”grattis, du är inte kass, välkommen hit”. Ibland måste vi avvakta, för det är ju de slipade och oslipade diamanterna vi vill anställa.

Rektorn och Karin lämnar avdelningen. Intrycket jag fick var mycket gott. Men jag undrar såklart hur hon är i fritidshemmets verksamhet. Det är ju mina elever som är de viktigaste, vem som helst passar inte in bland dem.