Krönika Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmens likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper dra en nitlott i fritidshemmets lotteri, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Fritidshemmets förutsättningar är lite som ett lotteri, där man kan dra en nitlott eller vinst. På många skolor vet inte fritidsläraren riktigt hur det blir nästa termin, eller ens nästa månad. Förutsättningarna kan vara väldigt föränderliga.
Ska vi arbeta med fritidshemmets utveckling på riktigt behöver vi göra det på flera nivåer, från enhet till kommun. Kommuner ska erbjuda en likvärdig skola, därmed även likvärdiga fritidshem. Inte likadana verksamheter, eftersom varje fritidshem givetvis sätter sitt fotavtryck i sanden utifrån sina barngrupper, utan en likvärdighet grundad i styrdokumenten. Det i sin tur kräver likvärdiga förutsättningar.
Bort med ”vi och dom”-tänket
På enheten behöver fritidsläraren givetvis lyfta fram vikten av bra förutsättningar för sitt uppdrag. Här får man ha lite jävlaranamma och inte ge upp i sjuttonde taget. Samtidigt behöver rektor och fritidslärare tillsammans med övriga på skolan arbeta för likvärdigheten mellan skolans verksamheter. Jag tror att en av lösningarna för att fritidshem och skola ska bli lika viktiga är att arbeta tillsammans över hela organisationen och arbeta bort känslan av vi och dom, samt att alla spelar en viktig roll för elevernas hela dag. Ett sådant arbete får jag vara del av just nu på ett nytt sätt. Utmanande och givande, och så viktigt att ta sig an.
Skolchefer och rektorer har viktiga roller då de måste sätta skutan i rätt kurs. En riktning mot vilket fritidshem vi vill ha och HUR vi ska arbeta för att fritidshemmen ska få samma förutsättningar. Men om ”hur:et” bland rektorer och skolchefer kan vara lite vad som helst blir inte resultatet något vidare. En rektor tar bort all planeringstid, en annan anser att SKA-arbetet är viktigt, en tredje tycker att fritidshemslärarens kompetens inte är så viktig för fritidshemmet och en fjärde prioriterar omställningstiden mellan verksamheterna. Några får fantastiska förutsättningar och vissa andra får inga alls. Det finns inget likvärdigt i det här!
Ta vara på fritidslärarnas kompetens
Någonstans i styrkedjan där utveckling för fritidshemmen sker behöver fritidslärarens kompetens ha en given plats. Det finns ju ingen som kan vårt yrke så väl som vi själva. Fritidsläraren behöver få vara med och peka riktning på varje nivå. Alla fritidslärare kanske inte brinner för att driva utveckling i eld och snöstorm, men fritidslärare har det pedagogiska ögat som behövs i arbetet med utveckling, kvalitet och likvärdighet – framgångsfaktorer och arbetssätt. Men vi behöver bra ledare som möjliggör utveckling åt rätt håll, rektorer, huvudmän och skolchefer, som leder kommunens och fritidshemmets arbete mot en större likvärdighet mellan fritidshemmen. Det finns ju fler nivåer givetvis, från kommun till regering. Men det får vi ta en annan gång.
Hur ska vi nå en likvärdighet i både verksamheten och förutsättningar för fritidshemmen? Det behövs ett mål och en riktning på alla nivåer: huvudmannanivå, rektorsnivå, enhetsnivå och medarbetarnivå. Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmets likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper riskera att dra en nitlott i fritidshemmets lotteri.
Sofia Grimm är lärare i fritidshem och arbetslagsledare i Österåker.
LÄS OCKSÅ:
Rektor Johanna ordinerar närvaro på fritidshemmet