Grimm: Jag dras ner av alla diken vi inte får ramla ner i

Det finns så många diken att fall ner i. Fritidshemmet ska inte skolifieras. Vi ska inte ha aktivitetstavlor, för det är för likt ett skolschema. Eller så ska vi ha aktivitetstavlor, gärna med bildstöd som ger extra stöd för elever som behöver det. Vi får inte arbeta med rymden på eftermiddagen på fritids för det gör de minsann i skolundervisningen just nu, och fritidshemmet har sin egen undervisning. I vår egna verksamhet ska vi fokusera på det pedagogiska syftet, nej, vi måste inte ha ett pedagogiskt syfte utan vi ska fokusera på vad som händer mellan eleverna i det sociala samspelet. Så då passar det att göra roliga aktiviteter!

Vi får inte arbeta med rymden på eftermiddagen på fritids för det gör de minsann i skolundervisningen just nu, och fritidshemmet har sin egen undervisning.

Eller nej, syftet är ju inte aktiviteterna. Fast jo, för aktiviteterna är medlet för uppnå någon form av mål. Hur var det nu med mål? Får vi ha mål? Nej, fritids är INTE målstyrt, vi ska fokusera på lek. Alla ska ha fri lek. Men vaddå fri lek? Vad är ens fri lek? Finns det ofri lek? Allt måste vara valfritt och det är elevernas vilja som ska styra. Men om årskurs fyra bara vill spela fotboll i ett helt läsår, är vi nöjda då eftersom vi gjorde det som de ville? Som komplement till fotbollen kanske vi kan erbjuda dem andra aktiviteter? Ja, fast nu var det ju pedagogiken och förmågorna vi skulle fokusera på, inte aktiviteten. Men om vi erbjuder dem en aktivitet till och skriver det på en tavla, så vet de vad som händer just på onsdag eftermiddag på fritids. Men vänta, hur var det med aktivitetstavlor nu igen?

Jag vet, jag överdriver en aning. Alla dessa tankar är kloka och viktiga. Vi måste tänka dem och vända dem upp och ner och tänka igen.

Men vi får inte paralyseras av alla diken vi inte får ramla ner i. Risken är att vi till slut står där och gör ingenting, för att allt är rätt och fel samtidigt. Vissa diken ska vi kanske undvika och andra diken ska vi ramla ner i olika djupt, och kanske bara under en period. Ibland kanske vi behöver lägga en hand i ett dike, ett ben i ett och hårstrå i ett. Vad kräver just din verksamhet? Vad passar just din elevgrupp? Ibland behöver vi sätta oss länge i ett dike med en kaffekopp i handen redo för uthållighet. Sen reser vi på oss och hittar ett nytt dike. Att fritidshemmets uppdrag är komplext är ett milt sätt att säga att det krävs ett hårt arbete för att vi ska väga och värdera vikten av alla diken just nu.

Den verksamhet jag är med och bedriver behöver kanske, under en period, all struktur den bara kan få. Så fyrkantigt det bara går. Men jag poängterar att vi inte har lektioner under eftermiddagen på fritidshemmet och att vi inte ska berätta för eleverna vilka förmågor vi erbjuder dem att tränas i. Det räcker att vi vet det. Huvudsaken är att det är roligt, lockande och lustfyllt.

Om jag nu berättar för världen att vi har en aktivitetstavla blir jag då klassad som en skolifierad fritidshemslärare?

Eleverna kanske behöver målstyrda aktiviteter just nu för att de som elevgrupp behöver aktiveras. Eller så är det hela fritidshemmet som behöver aktiveras just nu, för allas bästa. Det är hela tiden en avvägning av vad som viktigt i helhetstänket. Om jag nu berättar för världen att vi har en aktivitetstavla blir jag då klassad som en skolifierad fritidshemslärare?

Men då vet man inte att under ytan arbetar jag för att det relationella arbetet ska bli basen i allt vi gör, där barnens perspektiv är viktigt.  

Alla diken är inte dåliga, men det måste finnas en tolerans för olikhet bland våra fritidshem eftersom elevgrupperna är olika. Mitt i alla perspektiv är det i slutändan eleverna som är viktigast.

Sofia Grimm är lärare i fritidshem och utvecklingsledare mot fritidshem i Täby.

LÄS ÄVEN

"Skolifieringen av fritidshemmet är oroväckande"

Här är argumenten för och emot "skolifiering"

Studie: Lärare i fritidshem undervisar genom lek

Grimm: Att jobba på fritids är ett lagarbete

Grimm: Vi behöver ha ett gemensamt mål i arbetslaget