Marie Eriksson: Ja till digitala inslag som lockar till lek!
Krönika
Mikroskopskurragömma är ett av många exempel på hur vi kan använda digitala resurser på ett sätt som lockar just till att röra sig, leka, kommunicera och interagera, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Har du lekt mikroskopskurragömma någon gång? Det är en digilog lek uppfunnen av barn i Mölndal. En riktigt klurig lek som är fylld av samarbete, kommunikation och rörelse. Det går till så att ett barn med hjälp av digitalt mikroskop och en lärplatta tar en extrem närbild på någon detalj vid den plats som blir gömstället. Övriga barn får sedan slå sina kloka huvuden ihop när de granskar bilden och försöker tolka vad det kan vara som förstorats upp. De många hypoteserna leder till att barnen kommunicerar, utforskar sina teorier och letar på olika platser.
Barn behöver utveckla digital kompetens
I Skolverkets förslag till ny läroplan förstärks skrivningarna om lek, rörelse, språk och samtal. Att dessa delar ska ha en central plats i utbildningen är nog något som vi alla är överens om. Men vägarna dit kan se olika ut och pedagoger i förskolan behöver vara uppfinningsrika för att locka alla barn till aktiva lekar och kommunikation. Mikroskopskurragömma är ett av många exempel på hur vi kan använda digitala resurser på ett sätt som lockar just till att röra sig, leka, kommunicera och interagera.
Den här typen av aktiviteter bidrar även till att bygga en begynnande– förståelse för ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, som också är en del av förskolans uppdrag. Barn är omgivna av bilder och filmer från tidig ålder och det kan vara svårt att avgöra äktheten i bilderna vi dagligen möter. Vi kan inte vara säkra på vare sig tid, plats, person eller sammanhang och det som är på låtsas kan med digital teknik se ut som om det är på riktigt. När barnen får chans att laborera med digitala bilder som i exemplet med mikroskopskurragömman så bidrar det med erfarenheter i att tolka och värdera bilder, vilket vi kan arbeta vidare med på fler sätt. Förmågan att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt är nog en av de allra viktigaste digitala kompetenserna just nu, både för barn och vuxna, om du frågar mig.
En skärmklok förskola
Vi vet att våra barn kommer att spela en viktig roll i framtiden och vi behöver rusta dem med etisk medvetenhet och kommunikativa kompetenser så att de kan bidra med sina röster i samhället och få en chans att påverka i världen. Det som är så bra när vi varierar med olika dimensioner av uttrycksformer, lekar och rörelseaktiviteter är att fler barn kan engageras och bli nyfikna på att delta. För att detta ska kunna ske behöver olika typer av verktyg och material finnas sida vid sida och hanteras av medvetna och lyhörda pedagoger som i samspel med barnen avgör vad som passar att använda vid olika tillfällen. Vägen till en skärmklok förskola går via pedagogers och ledares kompetens.
Marie Eriksson är förskollärare och arbetar som verksamhetsutvecklare i Mölndal.
Eriksson: Vi behöver rusta barnen för framtiden
Eriksson: Goda berättelser är grunden för språkförståelse
Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan
