De senaste månaderna har jag tänkt på att det finns så otroligt många konton i sociala medier som handlar om förskolan. Vad är det som gör någon trovärdig, vad är det som avgör vad vi väljer att tro på och klicka på ”följa”? skriver förskolläraren Eva Lindström.

Jag vet inte vad alla har gjort i sommar, men jag vet vad jag har gjort, sökt jobb och skrollat. Skrollat, skrollat och skrollat. Eller skrolla som en nolla, som min yngsta dotter säger. Jag är ju själv relativt aktiv på sociala medier, har ett Instagramkonto och eftersom jag är över fyrtio så har jag också Facebook. De senaste månaderna har jag tänkt på att det finns så otroligt många konton som handlar om förskolan. Nästan hur många som helst, med många olika syften och fokus. 

Det har fått mig att fundera, vad innebär det här för förskolan egentligen? Jag upplever att det finns några olika kategorier av konton, de som vill visa upp hur härligt och drömmigt vi har det i förskolan, spännande miljöer, kul experiment, roliga utflykter till ännu roligare platser. Härligt, härligt! Sen finns det konton som vill lära ut saker, förmedla olika arbetssätt och förhållningssätt till oss andra. Sen finns det de som är lite ofokuserade och fladdrar lite hit och dit, som mitt konto. 

Vad trycker vi ”gilla” på?

Det jag funderat mest på är de konton som ska lära oss saker, och vad det är för typer som står bakom dem. Och vad innebär det om det som profilerna förespråkar inte har någon vetenskaplig grund? Hur vet man i så fall det? Typerna skriver ju lite om sig själva, men hur vet man om det är sant? Vilka krav ställer vi på våra förskoleinfluencers egentligen? 

Om ett stort konto med många följare uttrycker en åsikt, eller tanke, hur bra är vi då på att kolla källan? Eller tänker vi att alla andra gillar det här, då gillar jag också? 

När man som jag är en del av detta så får man ibland veta saker, saker som man egentligen kanske inte vill veta. Att någon överdrivit om sin erfarenhet, farit med osanning om sin egentliga utbildning, stulit något klokt från någon annan och satt sitt eget namn under citatet. Ni skulle bara veta… I alla fall, många som är så där jobbigt positiva till att vi ska använda skärmar och appar med barnen brukar använda sig av syftet att vi ska lära barnen om källkritik. Och det väcker frågan i mig om hur bra vi själva är på källkritik. Om ett stort konto med många följare uttrycker en åsikt, eller tanke, hur bra är vi då på att kolla källan? Eller tänker vi att alla andra gillar det här, då betyder det nog att det är bra och sant, då gillar jag också? 

Och vad är det som gör någon trovärdig, vad är det som avgör vad vi väljer att tro på och klicka på ”följa”? Är det en verksam förskollärare som skrivit detta, som faktiskt vet vad som händer och sker just nu? Eller är det någon om inte alls arbetar i förskolan, utan försöker profitera på det som pågår i förskolan, vad är personens syfte? 

”Kan bli provocerad av all härlighet”

Jag får ibland kritik för att jag ger en för negativ bild av förskolan, att jag ”klagar”. Det är alldeles rätt, jag tycker att det är mycket som är negativt i förskolan och jag vill berätta om det. Jag tycker att alla borde klaga och ställa krav. Jag kan bli provocerad av all härlighet, det är inte verkligheten. Och det blir kontraproduktivt att många ger bilden av hur underbart det är i förskolan när det inte är så. Och ska man styra upp förändring kan man inte bara utgå från sin egen lilla verklighet och förskola. Man måste tänka stort, på alla förskolor. Vi är inte bättre än vår svagaste länk. 

Så åter då till frågan, hur blir vi enade när bilden av förskolan är som den är? Och vem eller vilka ska få berätta om förskolan? Vem ska vi lita på och vem bestämmer vad som är sant?

LÄS OCKSÅ:

Lindström: Snälla förälder, hämta ditt barn när ditt jobb är slut

Lindström: Jag tänker sluta vara så himla duktig

Lindström: Förskolan är snart inte värd sitt namn

Lyssna på Förskolan här!