Lindström: Konfetti och ballonger – nu är vi äntligen riktiga lärare

LÄSTIPS: Sveriges Lärare: Förskollärare får ny titel

Kära kollegor, parader och fanfarer, konfetti och ballonger, nu händer det, håll i er, vi ska bli ”riktiga” lärare! Glöm att bli kallad fröken, hädanefter är vi lärare, lärare på riktigt, som råkar arbeta i förskolan. Så himla skönt, nu kommer den, respekten och statusen. Och, andas.

Nä, jag bara skojade. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli. För så länge barnen befinner sig längst ner på samhällets statusstege, så länge kommer förskolan att krypa runt på samma trappsteg. Jag har i flera år kallat mig lärare, mest för att jag i hemlighet tycker att det är roligt när människor frågar vilken skola jag arbetar på, och sen inte vet vad de ska säga när jag svarar att jag arbetar på FÖRskola. En del har inte hållit med mig, vi fick till och med ett mejl till podden, om att jag borde kalla mig förskollärare och vara stolt över det.

Inte en dag för tidigt

Ska man vara petig så är jag förutom att vara legitimerad förskollärare, även legitimerad lärare för fritidshem och vissa ämnen åk 1-6. Så att kalla mig för lärare har sina skäl, förutom att provocera folk som vill kalla mig för dagisfröken.

I alla fall, inte en dag för tidigt att vi alla kommer samman under titeln lärare, och positivt om det också kan öppna upp för olika lärare att arbeta tillsammans. Jag är ju till exempel övertygad om att grundskolan skulle må bra av att anställa fler förskollärare till bland annat fritidsverksamheten.

Nu kommer dock det som jag tycker är komiskt, att det på något sätt skulle påverka vår status. Man har ju hållit på ett tag med det, och det har väl gått så där, eller? Det kom en läroplan, gjorde det någon skillnad? Nej. Man gjorde om läroplanen och tänkte att om vi fokuserar mer på matematik, teknik och naturvetenskap, då kommer det att ske, då kommer folk ta förskolan på allvar, blev det så? Nej. I stället tappade förskolan bort sitt allra viktigaste uppdrag, att lära barn att bli människor, målen kring normer och värden blev ynka fem av trettiotre.

När blir barn viktiga på riktigt?

Vi gjorde barngrupperna större, pratade mer om olikheter men tog bort alla förutsättningar att avvika ens lite, in med fler barn i mallen och låtsas att om barnen kan använda en padda, då kommer de att bli bra människor. Vad har hänt med dessa barn, som gick i den där förskolan? De växte upp och började skjuta på varandra. En riktig statushöjare. Att den psykiska ohälsan ökar, ännu fler barn som inte passar in i mallen, BUP kommer snart att få öppna upp egna förskolor där barnen kan få gå i terapi efter vilan.

Och, just det, vi anställde ännu fler vuxna i förskolan utan relevant utbildning, för det är ju tydligen inte så svårt att jobba med barn, rätt gulliga ändå, barnen. Hur blir det egentligen för barnen? Vad blir det av barnen? Så länge de som håller i pengarna inte kan dra parallellen att små barn blir stora vuxna, och stora vuxna kommer alltid att kosta mer än små barn. Ni kan kalla mig vad ni vill, själv börjar jag känna mig rätt dum som fortfarande tror på att barn kommer bli viktiga på riktigt i Sverige.

Eva Lindström är förskollärare i Stockholm.

LÄS ÄVEN:

Sveriges Lärare: Förskollärare får ny titel

Förskollärare eller pedagog – är titeln viktig i förskolan?

Regeringen vill se maxtak för barngrupperna i förskolan

Lyssna på Förskolan här: