Eva Lindström: Låt mig föreslå ett experiment på förskolan
Krönika I stället för att stänga och trycka ihop fler barn på samma förskola, sprid ut dem, se det som ett experiment om det hjälper, skriver Eva Lindström apropå larmet om att barnantalet i förskolan minskar.
Under alla mina år i förskolan har jag hört om det här med barnantalet, och hur det flaxar upp och ner. Det har pratats om inflyttning, utflyttning, omflyttning, inte vet jag, allt möjligt. Mitt första jobb var i en sådan där tillfällig barack, eller paviljong, som min chef sa. Det placerades ut flera stycken i Bromma i början på 2000-talet, för det var så himla många barn, och de förskolor som fanns räckte inte till. Det var tydligen generationsskifte i flera av villaområdena, äldre människor vandrade vidare till äldreboenden, eller bara vandrade vidare, helt enkelt. Ut med de gamla och in med de nya barnfamiljerna som sålt sina bostadsrätter och nu ville bo i hus. Perfekt.
Barnen skickades hit och dit
Sedan slängde man upp flera nya bostadsområden i närområdet, verkligen massor. Men som vanligt hade man inte tänkt på barnen, eller ens på att de som skulle flytta in i områdena kanske kunde ha barn. Så man byggde inte några förskolor. Tur då som tusan att det fanns en massa sköna baracker i närliggande områden att skicka barnen till. Samtidigt som man slängde upp ännu fler baracker i det nya området.
Så skickade man barnen hit eller dit, som vanligt utan en tanke på vad som skulle bli bra för barnen. Sedan när det var slut på barn, pang, tjoff, eller i alla fall på förskolebarn, hade de hunnit bli grundskolebarn och pang fick man slänga upp en grundskola i stället.
Ja, lite sådär har det hållit på. Ena året massor av barn, nästa år inte så många. Sedan kom ju alla pandemibarnen, alla jobbade hemma, och med tid och lust att ligga, tydligen. Sedan var man tvungen att börja åka till jobbet igen, och tydligt slutade man att ligga, inga barn blir i alla fall gjorda. Och nu kommer larmen, det kommer att fattas barn till förskolorna, det kommer att finnas för få barn.
Snarare ett rimligt antal barn
Låt mig nu komma med ett förslag. De senaste åren, de ganska många senaste åren, är vi ganska många som varit ganska tydliga med att det är för många barn på förskolorna. Alldeles för många. Skolverket, som skrivit vår läroplan, bedömer det som rimligt att vara ca 6–9 barn på en yngrebarnsavdelning. På min är vi typ 18. Uppdraget är alltså dömt att misslyckas, redan innan vi ens börjat. Så det är nog snarare så att det kommer att vara ett mer rimligt antal barn som kommer att gå på förskola de kommande åren. Så i stället för att stänga och trycka ihop fler barn på samma förskola, sprid ut dem, se det som ett experiment om det hjälper.
Sprid ut barnen, gör det möjligt att följa läroplan och Skolverkets rekommendationer och ta reda på vad som händer. Vad händer med personalen, är vi mer eller mindre sjuka, ökar eller minskar långtidssjukskrivningarna, vad händer med den etiska stressen? Och vad händer med barnen, fler eller färre barn som behöver extra stöd? Fler eller färre barn med språkförsening eller språkstörning? Och vad händer sedan i grundskolan, kommer det att märkas i dessa barns skolresultat att de gått i mindre grupper på förskolan? Vad händer med föräldrarna, kommer de att vabba mer eller mindre? Och hur blir det med ekonomin, blir det verkligen dyrare i slutändan?
Handen upp den kommun som är beredd att räkna på det här. Vem vågar prova?
Eva Lindström är förskollärare i Stockholm.
Läs alla artiklar i vår granskning om barnraset i förskolan:
Färre barn i förskolan – 6 000 lärarjobb kan försvinna
Ta chansen – minska barngrupperna nu!
Förskolläraren Susanne erbjöds vikariat efter 20 år i förskolan
”Jättetungt för våra medlemmar”
Förskollärarna: Vi får inga jobb
Barnraset: Störst nedgång i norr
Djurberg: Med färre barn borde förskolan bli bättre
