Eva Lindström: Barnkonventionens dag gör mig illamående

Häromdagen tändes ljuslyktor på förskolegårdar i hela Sverige. Dags att uppmärksamma barns rättigheter. De gjorde samma på nyhetssändningarna, Sverige är så himla bra på det här med barns rättigheter, vi har till och med gjort barnkonventionen till lag, applåd och parad för Sverige. Någon minister som pratade om hur himla viktigt det är att lyssna på barnen, verkligen lyssna på vad barnen säger. Så himla viktigt. Jag kräktes lite i munnen.

Det är verkligen otroligt provocerande när vuxna uttalar sig om barn, utan att ha någon som helst kunskap om barn. Som om Sveriges treåringar skulle verbalt uttrycka att det är lite jobbigt på förskolan, att det är ganska många barn, och inte så många bra vuxna. Att de vuxna ibland är så stressade att de skriker och säger till mig att jag ska sitta still, fast jag inte vill. Ja, det är ju troligt.

Ser hela tiden vuxna som kränker barn

Jag undrar hur många av er som arbetar i förskolan, som såg till att alla barn skulle sitta i en ring, på en matta och lyssna på dig när du berättade om barns rättigheter. Men sen när Otto ville hålla i en kloss, sa du till honom att man inte får ha leksaker i samlingen? Jag skulle vilja veta hur du pratade med barnet som sprang runt med sin äppelbit i handen när det skulle ätas frukt? Sa du till hen, att hen skulle sätta dig ner om hen ska äta frukt? På tal om barns rätt, när det var dags för lunch, fick barnen mer korv även om dom inte ätit sin potatis? Eller var man tvungen att smaka på soppan innan man fick en smörgås?

Och ja just det, det där barnet som stod och frös och grät på gården i morse, när det var mörkt och kallt, och barnet inte ville ha vantar på sig, fick hen möjlighet att gå in? Eller när A och B blev osams om spaden och B blev så himla arg att hen slog A, var det någon som erbjöd B tröst och stöd då, eller fick hen stå och skämmas för att hen slog sin kompis? Jag ser vuxna som kränker barn hela tiden, som inte alls respekterar barns rätt, utan som i stället använder sin makt. Sin makt enbart i form av att den är vuxen, större och starkare, och i form av att barnen är helt beroende av oss vuxna.

För vems skull görs lyktorna?

Vuxna som ställer ultimatum, om du inte lyssnar får du mat sist! Om du inte sätter dig ner får du ingen frukt, om du inte har vantarna på dig får du frysa. Jag funderar jag, på dessa ljuslyktor. För vems skull görs de, och vad är syftet, hur blir det för barnen när de ska måla lyktor för att uppmärksamma sina rättigheter, men sen får man inte bygga klart sitt bygge för det ska vara samling? Jag tror inte att barnen kommer berätta för oss, de kommer att visa oss i stället. För hur verkar barnen må i Sverige? Och hur ska barnen kunna förstå sina rättigheter när inte ens vuxna förstår dom? Jag vill inte tro att vuxna kränker barn med flit, jag vill tro att det beror på okunskap och brist på utbildning. Eller, jag hoppas det. Trots att vi har gjort denna fint skriva barnkonvention till lag, gör det någon skillnad? Och då menar jag inte skillnad för vuxna, utan för barnen? Vad gör vi egentligen för att göra det bättre för barnen, varje dag?

Eva Lindström är förskollärare i Stockholm.

LÄS ÄVEN

Lindström: Snälla förälder, hämta ditt barn när ditt jobb är slut

Regeringen vill se maxtak för barngrupperna i förskolan

Barn börjar allt tidigare i förskolan

Här lär förskollärarna barnen att gå på pottan

Lyssna på Förskolan här: