Tystnadsplikt vid överlämning – det här får du inte säga
Förskollärare har lika stor tystnadsplikt som socialsekreterare, vilket kan ställa till det vid överlämning av känslig information till förskoleklassen.
Överlämning
Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika. Men i stort är reglerna ändå desamma – utan vårdnadshavarnas tillstånd gäller det att välja sina ord.
Sekretessreglerna för kommunala förskolor regleras i offentlighets- och sekretesslagen medan motsvarande bestämmelser för privata förskolor återfinns i skollagen. Men skrivningarna mynnar båda ut i att känslig information om barnen inte får lämnas vidare hur som helst.
Men sekretessen kan kringgås både i privat och offentlig verksamhet, påpekar Maria Refors Legge, doktor i offentlig rätt och även författare till boken ”Juridik i förskolan”.
– I skollagen står det att privata och kommunala förskolor ska vara likvärdiga, det är utgångspunkten. Det kan uppstå situationer som är ojämlika, men inte när det gäller just det här med sekretessen. Det problemet går att lösa genom att fråga vårdnadshavarna om samtycke, och går de med på det så bryts sekretessen. För att ha ryggen helt fri är det bäst att få medgivandet skriftligen, säger hon.
Svårt om föräldrarna säger nej
Men vad gör man då när vårdnadshavare inte vill ge sitt samtycke? Det är något Eva-Kerstin Isgren, rektor på den privata förskolan Snurran i Malmö, har varit med om flera gånger i sin karriär – även när hon arbetade i den kommunala sektorn.
– Ja, det har hänt. Men om någon inte vill att vi delar med oss till förskoleklassen kan vi pusha lite extra för vår sak och förklara varför vi tycker att det är viktigt att lämna viss information vidare. Då brukar det lösa sig. Men skulle de ändå säga nej finns inte mycket annat att göra än att vara tyst, säger hon.
Även Maria Refors Legge betonar vikten av att tydligt förklara för vårdnadshavare varför förskoleklassläraren bör få veta så mycket som möjligt om den kommande eleven.
– Det handlar ju om att barnet ska få rätt stöd i skolan. Jag tycker även att man kan nämna Barnkonventionen i sammanhanget, att det är för barnens bästa. Men vårdnadshavare har stor makt, i synnerhet när det gäller de yngre barnen, säger hon.
Kommunal förskola har större frihet
De som arbetar i kommunal verksamhet har dock i speciella fall ytterligare en möjlighet att kringgå det här med tystnadsplikten, och det via generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen. Där framgår att man har rätt att röja en sekretesskyddad uppgift om det är uppenbart att intresset av att uppgiften röjs väger tyngre än tystnadsplikten, det vill säga intresset av att skydda ett barn eller dess nära anhöriga.
– Generalklausulen vid en kommunal förskola får exempelvis användas i syfte att informera om att det gjorts en orosanmälan till socialnämnden om barnet, eller i syfte att informera om ett barns osynliga funktionsnedsättning som vårdnadshavarna inte vill att personal i förskoleklassen ska känna till – detta trots att kännedom om barnets funktionsnedsättning kan vara viktig eller mycket viktig för barnets framtida skolgång, säger Maria Refors Legge.
Det här säger lagen
Sekretessreglerna för kommunala förskolor regleras i offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Där står att man inte får dela uppgifter ”om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående lider men”.
Motsvarande bestämmelser för privata förskolor finns i skollagen, där det framgår att den som jobbar, eller har jobbat, i privat verksamhet ”inte obehörigen får röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden”.
Inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg gäller andra sekretessregler än inom skolan. Detta är en följd av att dessa verksamheter tidigare var en del av socialtjänsten.
