Så brister överlämningen till förskoleklass

”Skolan brukar sällan vilja ha samarbete kring övergång mellan förskola och skola trots ständiga inbjudningar, önskemål om samarbete och överlämningar” och ”jag upplever att skolan inte alltid är så intresserad av att få veta tyvärr” och ”de vill ju ha ett blankt blad …”.

Det här är några av många kommentarer under en av våra artiklar på Facebook där förskoleklassläraren Gudrun Eirell i Umeå efterlyste bot och bättring av förskolorna när det gäller just överlämning. I artikeln påpekade Gudrun Eirell att förskolorna behöver bli bättre på att lämna över relevant information om barnen när de ska börja i förskoleklass. 

Lärarna efterlyser gemensam syn på överlämning 

Meningarna går isär och det är något som även Therese Welén vid Mälardalens universitet har sett i sin forskning. Hennes avhandling ”Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar” bygger på samtal både i grupp och individuellt med sammanlagt 65 lärare i förskolan, förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3.

Therese Welén, forskare.

Flera lärare i studien lyfte behovet av samverkan samtidigt som det saknas gemensamma strukturer för att överföra information om barn vid övergångar. Det fanns också en grupp lärare som ville att barnen skulle komma som helt oskrivna blad. 

– Huvudresultatet av studien är att det finns så många faktorer och processer att förhålla sig till vid överlämningar som lärare mer eller mindre kan påverka. Det här får konsekvenser för likvärdigheten – och skapar olika villkor för barns fortsatta lärande och utveckling, säger Therese Welén. 

I ett exempel från studien bjöd förskolan in lärare från förskoleklass så att de fick träffa barnen i förskolemiljö. Då kunde förskoleklasslärarna med egna ögon se hur barnen fungerade och om det fanns några svårigheter. 

– Rutinerade lärare kunde då uppmärksamma behov utan att någon sa något, det blir ett sätt att kringgå sekretessen. I ett annat exempel från studien var både vårdnadshavare och barn med på överlämningssamtalet med skolan, och då tenderar ju resultatet att bli ett annat, säger Therese Welén. 

Bristande samarbete mellan rektorer

Täta rektorsbyten, sena besked om vilka barn som ska börja i förskoleklassen och bristande samverkan mellan förskole- och skolledare är andra utmaningar i lärares vardagsarbete med övergångar som kan ställa till det. 

– Sådant ger ringar på vattnet på flera systemnivåer. För dem som har rutiner för relationsskapande processer mellan lärare, rektorer och förskolechefer gynnas däremot övergångarna. Men styrning och ledning varierar mellan verksamhetsområdena förskola och skola. Varför träffas man inte mer över den geografiska gränsen? Den där bryggan saknas, säger Therese Welén. 

Det fria skolvalet är ytterligare något som bidrar till svårigheten att få till en bra överlämning.

– Det har fått konsekvenser. En förskola kan ha barn som ska gå till 16 olika skolor, att då som ensam förskollärare klara av att besöka alla är helt orimligt. Här har vårdnadshavarna en nyckelfunktion att skapa relationer med den nya skolan i stället, säger hon. 

Ett ökat samarbete och tydliga rutiner är även något kommentarslämnarna på Facebook vill se. En förskoleklasslärare skrev så här: ”Vi får ju veta så länge som förskolan och dess chef gör det som faktiskt åligger dem att göra! Tyvärr skiljer det sig åt alldeles för mycket …”. Samtidigt poängterar en förskollärare hur svårt det är att få tiden att räcka till. 

Therese Welén känner igen åsikterna. Själv drömmer hon om sömlösa övergångar där det enskilda barnets läranderesa får stå i fokus snarare än organisatoriska utmaningar. 

– Jag tänker att man skulle kunna systematisera informationsöverföringen, att det ska finnas en tydlighet i vilken information som ska föras över. Om ett barn exempelvis har behov av särskilt stöd ska inte den mottagande läraren kunna tacka nej till den informationen. När man lyfter sådana här resonemang brukar man få höra att man inte ska styra lärarnas arbete, samtidigt handlar det ju om barns utveckling och lärande, då måste det finnas en tydlighet, säger hon. 

Fritidshemmet hamnar ofta utanför

Det är dock inte bara mellan förskola och förskoleklass som det är si och så med överlämningsrutiner. Några som ofta hamnar ännu mer utanför är fritidshemmet, trots att de allra flesta barn tillbringar en stor del av sin tid där. Många lärare i fritidshem vittnar om att de sällan inkluderas utan får göra separata inskolningsprocedurer. 

– Till skillnad från skolan är fritidshemmet en frivillig skolform, men det är ju precis lika viktigt med samarbete vid överlämning där såklart, säger Therese Welén.