Wolgers: Folkhögskolor är komplexa fenomen

Den vanligt förekommande anklagelsen om folkhög­skolans påstådda flummighet är tröttsam och slapp. Det förhåller sig snarare tvärtom. Till skillnad mot exempelvis den gigantiska grön- och skönmålning som pågår inom miljöområdet säger faktiskt de vackra orden om folkhögskolan något om verkligheten. Folkhögskolan är motsatsen till flum eftersom den fungerar på flera plan sam­tidigt. Den förmår möta människor där de befinner sig och i ett tillitsfullt samspel få dem att växa och utvecklas. Fler­dimensionaliteten ställer till det för en enkelspårig gymnasiefierad förförståelse, som exempelvis kan yttra sig i form av motstånd mot temaveckor eller en anpassning till ett förödande Komvux-tänkande, som undergräver folkhög­skolans existensberättigande. Att värna om bildning, gemenskap och folkhögskoleanda är en dagligt pågående strävan, som beroende på varje folkhögskolas unika förutsättningar ser olika ut.

Folkhögskolor är komplexa fenomen med processer i centrum.

Problemets kärna utgörs i själva verket av en oförmåga att sätta ord på vad folkhögskola är. Att beskriva allmän kurs med att rabbla behörighetskrav är en styggelse. Uppdraget är grannlaga och det kräver tankemöda, träning och ödmjukhet eftersom folkhögskolor är komplexa fenomen med processer i centrum. En djupförståelse av vad folkhögskolans väsen består i ökar om lärare uppmuntras att gå folkhögskollärarprogrammet, om styrelser prioriterar rektorer med folkbildningsbakgrund, om bildning, temaveckor, blockstudier prioriteras snarare än att avfärdas som fluff eller flum. Folkhögskolan befinner sig mitt i samhället och ropen på enkla lösningar på mångfacetterade problem gör att det krävs en god pedagogisk förmåga att bemöta missförstånd om folkhögskolan eller argumentera mot sparkrav.

Lag och ordning är en topprioriterad fråga i debatten. Lyft då politiskt och i samtal med bekymrade medborgare att utan ett förebyggande arbete, som förhindrar nyrekryteringen till gängkriminaliteten, kommer kraven på hårdare tag att falla platt till marken. Folkhögskolan bidrar till att minska segregationen genom att chanserna ökar att människor går vidare till jobb och studier, att fler människor får en höjd självkänsla och kan skapa mening i sina liv. Folkhögskolor bygger täta mellanmänskliga band i form av vänskapsrelationer som ofta håller hela livet. Att rycka undan benen på det kitt i ett samhälle som skapar relationer och tillit kommer att öka klyftorna, skapa misstro och påskynda och förstärka de allvarliga samhällsproblem man vill motverka: segregationen och gängkriminaliteten. 

En folkhögskola värd namnet lever i nuet.

Ett av bildningens fundament är en helhetsförståelse, som binder samman världen med vardagen, sinnena med omgivningen, handen med anden och tanken med känslan, inga storheter som en myndighet, som UHR eller CSN med drag av New Public Management-reflexer och behov av renodlade regelsystem lättvindigt förhåller sig till. En folkhögskola värd namnet lever i nuet och arrangerar som en självklarhet temadagar om Rysslands invasion av Ukraina eller Nato. Om samhällsnormen utgörs av en enkelspårighet och stuprörstänkandets stumhet inför världens mångfald och komplexa orsakssamband, representerar folkhögskolan den otämjda flodens vildhet i kontakt med verkligheten och omgivningen. Du känner igen strömmen och kraften när du doppar dig och det livgivande vattnet som flödar med infallsrika tankar som ger riktning och nya impulser och föder mening för dig och världen.