Folkbildningsutredningen förespråkar självförvaltningsmodellen, fast med en ökad transparens. Nu gäller det att vara vaksam, annars riskerar vi att skjuta hela folkbildningstanken i sank, skriver Tomas Rosengren.


Så kom den då till slut lagom till sommaren, folkbildningsutredningen. Som det har väntats och spekulerats kring i vilken riktning den skulle peka och hur den skulle ställa sig i olika frågor, men Nylander var imponerande tät kring innehållet hela vägen. När den väl kom i mitten av juni kunde vi konstatera att den i grunden är positiv. Den sänder signalen att folkhögskolan är en viktig och unik del i det svenska utbildningssystemet, som ska nå fler grupper, i stället för att ”överbrygga klyftor” och ”ge fler livschanser”. Det känns viktigt att detta inte bara blir en lek med ord och begrepp utan får bli något som i realiteten genomförs, och då måste resurser tillföras. Vidare förespråkar utredningen en fortsatt självförvaltningsmodell, men med ökad transparens, vilket inte är konstigt i sig, men allt handlar om balans. Det är viktigt att vi i transparensens och kontrollens namn inte långsamt vallas in i en likformighetens fåra.

Dans med svåra steg

Är vi inte vaksamma kring detta riskerar vi att skjuta hela folkbildningstanken i sank inifrån i en tid då vi har nog med att hantera elden från olika bakhåll i form av okunniga påhopp från politiska krafter som vill ta enkla poäng.

Det viktigaste arbetet kring folkbildningsutredningen ligger dock framför oss där Sveriges Lärare bland andra är remissinstans. Sveriges Lärare Folkhögskolas styrelse jobbar nära centrala kansliet kring detta och det är i den processen vi kan påverka det som vi i slutändan vill utveckla till en proposition som på riktigt kan ta folkbildningen och folkhögskolan ett par steg framåt, i stället för de senaste årens dans med svåra steg.

Ge människor livschanser

Fram till dess, parallellt med remisstiden, har vi ett fortsatt viktigt jobb att göra ute på skolorna: att bedriva folkhögskoleverksamhet. Det är ett alltmer utmanande uppdrag, men nu ser vi också i år ett tydligt ökat söktryck till folkhögskolans kurser vilket i sig är ett fantastiskt betyg till det som sker ute på våra 156 folkhögskolor. Det vi ser är inte en lek med ord utan att vi med våra ämnen tillika verktyg, i mötet med deltagarna, ger många människor chansen att hitta rätt i livet, livschanser helt enkelt. Betänk den mänskliga vinsten i detta, bara det är värdigt vårt samhälle, men det går faktiskt också med marginal att räkna hem i något så simpelt som pengar. 

LÄS ÄVEN:

Vi går på knäna 

Tidöavtalet väcker oro för folkhögskolan

Låga löner i folkhögskolan riskerar lärarflykt