Filosofilärarna: Skolverket bryr sig inte om kritiken

För drygt två år sedan skrev vi ett öppet brev till Skolverket angående filosofiämnet på gymnasiet. Vi argumenterade för att ämnesplanen i filosofi är i akut behov av revidering. För det första är innehållet i kurserna alltför omfattande; för det andra är beskrivningarna alltför luddiga; och för det tredje är betygskraven för högt ställda. Vi argumenterade vidare för att dessa problem utgör ett hot mot rättssäkerheten då risken är stor att ämnet tolkas på väldigt olika sätt runt om i Sverige. Torun Rudin, enhetschef på Skolverket, svarade kort därefter på vårt brev i samma tidning. Hon gav intryck av att hålla med vår kritik och försäkrade om att man skulle se över ämnesplanen för filosofi inför betygsreformen.

Alltför omfattande 

Nu har det första förslaget publicerats på Skolverkets hemsida. Direktiven i filosofi är om något än mer löst hållna. I övrigt är det få nyheter. Man har valt att tona ner språkfilosofin och det har tillkommit att undervisningen ska relateras till ”ett globalt hållbarhetsperspektiv samt levnadsvillkor som klass, etnicitet och könsidentitet”. Språkfilosofin har reducerats till att enbart handla om argumentation. Att kunna argumentera är nog så viktigt men vi anser att det är olyckligt att man valt att tona ner övriga delar inom språkfilosofin. Redskapen man lär sig inom språkfilosofin är fundamentala för att bedriva filosofi och är även någonting som man har stor nytta av i andra ämnen. Tillägget om hållbarhet, klass och könsidentitet kan tyckas något opportunt och är kanske mer på sin plats i ett ämne som samhällskunskap än i filosofi.

Så i vilken utsträckning har Skolverket tagit vår kritik i beaktande? Inte i särskilt hög utsträckning. Framförallt är ämnet fortfarande alltför omfattande. Det är orimligt att tonåringar som möter filosofi för första gången på mycket kort tid skall lära sig:

• Teorier om verklighetens natur
• Teorier om människans existens
• Grunder i kunskaps- och vetenskapsteori
• Etiska teorier
• Samhällsfilosofiska teorier om rättvisa och frihet
• Grunderna i argumentationsanalysen

Skolverkets ord klingar tomma

Det finns två uppenbara lösningar på detta problem. Antingen skär man ner på innehållet eller så omvandlar man kursen till en 100-poängskurs som de flesta andra ämnen på gymnasiet. Det skulle inte vara orimligt med tanke på den viktiga roll filosofiämnet har för att eleverna skall kunna utveckla saker som kritiskt tänkande och att kunna resonera etiskt. Men i det nya förslaget håller man envist fast vid att filosofi enbart skall vara ett ämne om 50 poäng.

Vi kan därmed konstatera att Skolverket inte har tagit fasta på den kritik vi lyfte i vårt öppna brev och att Torun Rudins ord klingar tomma. Filosofi verkar tyvärr förbli ett marginaliserat ämne med ett alldeles för omfattande innehåll, där det blir väldigt svårt att hinna lära sig någonting vettigt. De stora förlorarna i sammanhanget är eleverna som får fortsätta att stressa igenom svåra filosofiska argument och teorier på mycket kort tid med dåliga förutsättningar att kunna lära sig något djupgående. 

Marco Tiozzo

Lektor & leg. lärare i filosofi på Alströmergymnasiet, Alingsås. Adjungerad lektor i praktisk filosofi vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet

Marcus Swenson

Förstelärare och leg. lärare i filosofi på Alströmergymnasiet, Alingsås.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren

LÄS ÄVEN

Debatt: Fler skolelever behöver veta vad humaniora är

Debatt: En idiotförklaring av arbetarklassen att vilja ta bort ”de” och ”dem”

Debatt: Många barn riskerar att hamna i motoriskt utanförskap