Debatt: En idiotförklaring av arbetarklassen att vilja ta bort ”de” och ”dem”

Per-Åke Lindblom, ordförande för Språkförsvaret, är mycket kritisk till Lena Lind Palickis förslag.

Som svensklärare upplevde jag aldrig att de-dem var något större problem. Påståendet att svensklärarna måste lägga ner mycket tid på detta problem understöds inte av någon tidsstudie, skriver Per-Åke Lindblom, ordförande för Språkförsvaret.

Lena Lind Palickis utnämning till ny chef för Språkrådet har lett till en offentlig debatt, eftersom hon anser att de-dem i skriftspråket ska ersättas av ett enhets-dom.  

Men behövs denna ”reform”? Enligt en Novusundersökning, som Språktidningen initierade hösten 2022, ville 39 procent av svenskarna fortsätta att skriva de och dem, medan 26 procent ville gå över till dom. 58 procent av svenskarna mellan 18 och 29 år sade nej till en dom-reform. Dom-förespråkarna har inte ens ungdomen med sig.

Samma elever förväntas dock kunna skilja mellan motsvarigheterna till de-dem i engelska, tyska, franska och spanska. Men ifråga om elevernas eget modersmål är detta en oöverstiglig uppgift! Som svensklärare upplevde jag aldrig att de-dem var något större problem. Påståendet att svensklärarna måste lägga ner mycket tid på detta problem understöds inte av någon tidsstudie! Tvärtom sköts denna uppgift löpande vid uppsatsrättning och i samband med grammatikmomentet i svenska.

”En idiotförklaring av arbetarklassen”

Inlärningen av främmande språk gynnas om de grammatiska konstruktionerna i dessa liknar dem i det egna modersmålet. Jag har haft stor nytta av att presens konjunktiv var levande i min hälsingedialekt, när jag skrivit texter på tyska, spanska eller franska. Omvänt kan avsaknaden av ett visst språkdrag i modersmålet innebära extra svårigheter vid inlärning av ett främmande språk.

Dom är ännu inte helt allenarådande i talspråket. Di-dem används i Svenskfinland och i Sydsverige. Dessutom skulle införandet av ett enhets-dom fjärma rikssvenskt skriftspråk från danskt och norskt skriftspråk, som båda har olika subjekts- och objektsformer. För övrigt introducerades hen i skriftspråket 2012 utan att ens ha uppstått ur naturligt och spontant talspråk.

De-dem behöver inte alls fungera som en ”klassmarkör”. Detta är en idiotförklaring av arbetarklassen. Eller som Björn Ranelid skriver i SvD: ”Fler än en miljon svenskar i den gamla folkskolan lärde sig den svenska grammatiken. Är eleverna i dag dummare än vad de var förr?” Mina föräldrar hade bara femårig folkskola och använde ett enhets-döm i talspråket, men de kunde ändå skilja mellan de och dem i skriftspråket.

”Det går att försvara hotade språk”

Förespråkarna för ett enhets-dom menar att det är oundvikligt att de-dem kommer att ersättas. Men inga språkvetare eller lingvister kan se in i framtiden. Dessutom underskattas det motstånd denna ”reform” kommer att leda till. Språkliga förändringar kan hejdas genom gemensamma insatser; det går att försvara hotade språk, till och med återuppväcka döda språk eller skapa opinion för den språklag som antogs i Sverige 2009.

Hotar bevarandet av denna distinktion svenska språkets överlevnad? Det enda fenomen som hotar svenska språkets ställning i Sverige är engelskans expansion på svenskans bekostnad. Var fanns förespråkarna för ett enhets-dom, när Språkförsvaret publicerade sitt öppna brev ”Säkra svenskan som undervisningsspråk!”?

Per-Åke Lindblom
Ordförande för Språkförsvaret

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren.

LÄS ÄVEN

Lind Palicki om stormen efter ”dom”-förslaget: ”Gick bananas”

Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem

De och dem och dom – svenskläraren om de känsliga språkfrågorna

Debatt: Hög tid att ersätta ”de” och ”dem” med ”dom”