Lind Palicki om stormen efter ”dom”-förslaget: ”Bananas”
Språkforskaren Lena Lind Palicki tillträder som ny chef för Språkrådet i augusti. Foto: Privat och Kajsa Göransson
Svenska so språk
Den nyutnämnda chefen för Språkrådet, Lena Lind Palicki, vädrade i veckan på nytt sitt förslag att vi borde börja skriva dom istället för de och dem. Och på nytt kom en storm av reaktioner, inte minst från många lärare.
– Det är nog den hetaste språkfrågan i landet idag, hetare än särskrivningar och pronomenet hen, säger hon.
LÄS ÄVEN: Debatt: En idiotförklaring av arbetarklassen att vilja ta bort ”de” och ”dem”
Lena Lind Palicki är idag studierektor på institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet och var i flera år språkvårdare på Språkrådet där hon tillträder som chef i augusti.
Hon har länge varit anhängare av tanken att börja skriva dom rakt av, inspirerad bland annat av svenskläraren Henrik Birkebo som redan 2016 lyfte denna idé i Svenska Dagbladet, vilket ledde till en flera månader lång och intensiv debatt.
– Jag har lite svårt att förstå varför frågan måste vara så känslig. I grund och botten handlar det om att låta skriften följa efter talet, en naturlig språkförändring. Och det är ju längesedan någon annan än finlandssvenskarna sa de eller dem i tal.
Du lyfte frågan igen i Dagens Nyheter och radions P1 i veckan. Reaktioner?
– Jag följer inte sociala medier så noga, men jag såg i någon språkgrupp att en hel del ”gick bananas”.
Får leva med parallella system
Många lärare har reagerat i sociala medier. Vissa är positiva, men flertalet tycker att det är dålig idé: ”Sverige ger upp allt mer vad gäller läsning och utbildning”, ”Öka läsningen i skolorna istället, då kommer barn lära sig att använda de och dem på rätt sätt”, ”Hur ska barn lära sig utländska språk om vi sänker förståelsen av det egna språket?”
Lena Lind Palicki håller med om att det blir vissa problem med en språkreform av de här slaget.
– Det blir ett tydligt historiskt skifte vilket får äldre texter att snabbt se väldigt gamla ut. Men jag tror att vi kommer att få leva med parallella system under en övergångstid.
Ett annat argument för att inte byta är väl otydligheten som uppstår i meningar av typen ”läraren älskar dom”? Då är det ju oklart vem som älskar vem.
– Absolut, det exemplet ligger i den negativa vågskålen. Men de flesta dubbeltydigheter i svenskan är konstruerade.
Vad säger du om argumentet att vi måste kunna kräva av barn att de lär sig skriva grammatiskt korrekt svenska?
– Jag har svårt för det där resonemanget att barnen skulle vara lata, att detta skulle vara en del av skolans förfall, kommentarer av typen ”jag lärde mig minsann skillnaden mellan de och dem, hur svårt kan det vara?”
Tiden i skolan kan användas bättre
Hon ser inte poängen med att fortsätta lägga timmar av jobb med barnen för att de ska lära sig ett föråldrat sätt att skriva svenska.
– Den tiden i skolan skulle kunna användas på ett mycket effektivare sätt.
Lena Lind Palicki deklarerade för ett år sedan i en krönika att hon från den dagen skulle övergå till dom och uppmanade andra med ”språklig makt” att följa efter. Hur gick det?
– Redaktören för Språktidningen, Anders Svensson, hängde på. Likaså Olle Josephson, professor emeritus i nordiska språk här på universitet. Men inte jättemånga. Vi befinner oss i en brytningstid, vissa går över till dom, andra stannar.
Hon jämför gärna den här ”de och dem”-resan med vad som hände med verbens pluralformer.
– I dagligt tal slutade folk att uttala ”vi äro” i mitten av 1800-talet, men det dröjde till 1940-talet innan tidningarna började skriva ”vi är”. Så det kan dröja ett tag innan de och dem försvinner.
LÄS ÄVEN
Debatt: En idiotförklaring av arbetarklassen att vilja ta bort ”de” och ”dem”
Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem
Debatt: Hög tid att ersätta ”de” och ”dem” med ”dom”
