Herlitz: Vi måste sluta lägga så förtvivlat mycket tid på att nöta gamla prov
Krönika Jag tror att elevernas förmåga att både förstå text och uttrycka sig i skrift skulle förbättras avsevärt om vi inte ägnade så förtvivlat mycket tid åt att låta dem öva på gamla prov utan istället läste intressanta och viktiga texter på riktigt, skriver svenskläraren Karin Herlitz.
Snön vräker ner utanför mitt fönster när jag skriver det här och jag, som många andra, drömmer om våren. Den är nära nu, det säger kalendern tydligt, så om vi bara håller ut ett tag till så är den här. Det kan verka lite udda att lärare längtar efter våren eftersom det är den i särklass stressigaste perioden i skolan, för både lärare och elever, och stressen toppas förstås av de nationella proven som hänger över oss alla som mörka moln.
Inför de nationella proven överöses åtminstone jag med reklam för olika läromedel som förbereder eleverna för dessa, och i olika lärarforum efterfrågas ofta material som ska drilla eleverna det sista innan provet. Jag kan förvånas över den marknad som finns för den typ av testförberedande material som skapats de senaste tio åren eller så. Vad är det som får oss lärare att tro att eleverna kommer att lyckas bättre med sin läsförståelse för att vi låter dem öva på gamla läsförståelseprov?
Inte meningen att vi ska drilla eleverna
Tanken med proven är väl att mäta elevernas läsförståelse och deras förmåga att producera egen text, och det är ju vad vi arbetar med i skolan varje dag? Att förbereda eleverna för det nationella provet i svenska gör vi väl bäst genom att låta eleverna arbeta med text – både i form av att läsa skönlitteratur och facklitteratur – varje dag på lektionerna? Vi läser och diskuterar det lästa, vi läser och drar slutsatser, vi läser och vi jämför våra slutsatser med varandra och funderar över vad vi ser och vad andra ser.
När det kommer till att skriva så är det också något som vi övar i skolan varje dag. Vi jobbar hårt för att få våra elever att förstå varför de skriver och vad de vill uppnå varje gång de fattar pennan. Vi låter våra elever skriva olika inlägg, tankar, kommentarer och annat och vi låter dem läsa upp dessa för varandra såväl som för oss lärare. Vi lärare undervisar om språket och dess inneboende kraft och om hur vi kan använda oss av språket på olika sätt för att nå ett visst resultat och det är resultatet av det arbetet som testas vid de nationella proven – det är inte meningen att vi ska drilla eleverna i hur proven ska lösas.
Sluta undervisa för provet
Vi lärare behöver lyfta blicken och inse att vi förbereder våra elever för de nationella proven varje dag i den ordinarie undervisningen. Självklart kan det finnas en poäng i att visa eleverna hur ett prov ser ut, men den stora förberedelsen ligger i att lära dem det som testas – att läsa alla typer av text och att kunna formulera sig i skrift för att nå en viss effekt. Jag tror att elevernas förmåga att både förstå text och uttrycka sig i skrift skulle förbättras avsevärt om vi inte ägnade så förtvivlat mycket tid åt att låta dem öva på gamla prov utan istället läste intressanta och viktiga texter på riktigt! Så låt oss tillsammans vända om och sluta undervisa för provet och fortsätta undervisa för livet istället.
Karin Herlitz är lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium samt författare.
LÄS ÄVEN
Herlitz: Inga fler långa texter utan innehåll
Drastiskt ras för läsningen i skolan
