Herlitz: Så blir läsningen ännu mer central i undervisningen
Krönika Det här läsåret kommer jag att lägga ännu mer krut på att stärka elevernas läsförmåga och jag hoppas att ni är fler där ute som vill hänga på, skriver svenskläraren Karin Herlitz.
Känslan av att allt är möjligt är aldrig så stark som i augusti när läsåret drar igång igen. När den värsta ångesten över sommarens förgänglighet har lagt sig så fylls jag av många goda föresatser som allihop ska främja elevernas kunskapsinhämtning. Det kan vara smart att sålla bland idéerna och ta fasta på någon eller några av dem för att på så vis kanske kunna hålla fast vid de goda föresatserna.
Det här läsåret kommer jag att lägga ännu mer krut på att stärka elevernas läsförmåga och jag hoppas att ni är fler där ute som vill hänga på. Bakgrunden till detta är förstås det faktum att så många elever i dag är svaga läsare, ja, till och med så svaga att de inte förstår vad de läser överhuvudtaget. Detta trots att vi vet att 98 procent av normalbefolkningen kan bli läskunniga om de ges tillfälle att öva ordentligt.
Så här ser planen ut
Läsningen kommer alltså att vara central i min undervisning (svenska och engelska på gymnasiet) i ännu högre grad än tidigare, och så här tänker jag mig att planera för detta:
- Inleda varje lektion med fem till tio minuters högläsning.
- Ha punkten ”dagens ord” varje lektion, där ordklass och betydelse, eventuell etymologi, reds ut.
- Någon del av varje lektion viks till enskild läsning (artikel, lärobokstext, roman etc.) och detta avslutas alltid med en gemensam sammanfattning av vad som faktiskt står i texten och vilka slutsatser som eventuellt kan dras av den informationen.
- Låta mina elever själva skriva frågor till textavsnitt som de har läst och med hjälp av dessa förhöra varandra.
- Läsa minst två romaner och sju noveller under varje kurs.
Jag hoppas att jag ska kunna identifiera de elever som inte kan läsa när jag arbetar så här, eftersom det bara är i klassrummet som det är möjligt för mig att se det och då kunna stötta och hjälpa till. Inläst text kommer aldrig att helt få ersätta skriven text men kommer naturligtvis ibland att användas som ett komplement, men det får på inga sätt marginalisera förmågan att själv läsa och förstå en text.
Gör skolan textbaserad igen
Drömmen för läsåret, och kommande läsår, är att arbeta för att skolan återigen blir textbaserad. Svaga läsare ska identifieras och få hjälp att lära sig läsa, oavsett var i sin skolkarriär de befinner sig. När vi lär oss läsa blir vi samtidigt bättre på att tänka kritiskt, dra rimliga slutsatser och på att se olika samband – förmågor som värderas högt i samhället och som är svåra att ersätta med AI. Så oavsett vilket stadium du arbetar på så hoppas jag att du vill haka på och att vi tillsammans kan börja vända trenden med ungdomar som inte längre kan läsa för att vi på så vis ska kunna säkerställa en ljus framtid även för dem. Kom ihåg, all läsning är inte per definition lustfylld, men det är lustfyllt att veta att man kan och klarar av att läsa all sorts text!
Karin Herlitz är lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium samt författare.
LÄS ÄVEN
Herlitz: Ofattbart att skolan kompenserar bort elevers läskunnighet
Herlitz: Nationella provet bekräftar bara hur dåligt eleverna läser
