Herlitz: Nationella provet bekräftar bara hur dåligt många elever läser
Krönika Att dagens elever upplever provet som väldigt svårt handlar förmodligen om att de faktiskt inte har bättre tillgång till svenskan än så, hur sorgligt det än låter, skriver svenskläraren Karin Herlitz.
Ett lika säkert vårtecken som tussilagon är alla nationella prov som genomförs på skolorna runt omkring i landet. I dagarna genomfördes läsförståelsedelen i svenska, och många lärare uttrycker att provet har blivit svårare eftersom det är mestadels flervalsfrågor och att alternativen ibland är snarlika. Exempeluppgifterna på Skolverkets hemsida är inte helt representativa för hur frågorna ser ut nu, och det är också en kritik som framförs. Jag är inte förvånad över att eleverna får problem med proven i läsförståelse, men jag tror att det beror på att de helt enkelt är för svaga läsare med en för begränsad vokabulär snarare än att de har övat för lite på den typen av frågor.
Vi verkar i en skola som styrs av olika saker – det är dels läroplaner och kursplaner och dels resursfördelning generellt. Den nya tiden erbjuder många hjälpmedel för den elev som har svårigheter att knäcka läskoden och trots att vi vet att 98 procent av normalbefolkningen kan bli läskunnig så visade senaste Pisaundersökningen att 24 procent av femtonåringarna är funktionella analfabeter. Det är naturligtvis inte rimligt, och hur kan vi förvånas över att dessa ungdomar får svårt att klara ett läsförståelseprov? Att lära sig läsa är svårt för många och det kommer att ta olika lång tid, men att för tidigt ersätta text med tal är fel – då är risken överhängande att eleven aldrig riktigt lär sig att läsa.
”Missriktad välvilja”
Hur har vi kunnat hamna här? Ja, jag tror att det är en kombination av flera saker. Dels har vi alla ”effektiviseringar” som har lett till större elevgrupper och mindre enskilt stöd och dels har vi en slags missriktad välvilja där vi helt enkelt i ett tidigt skede kompenserar bort läsningen för många elever. Vi har matats med idén att ”lyssneläsa” är lika bra som att läsa med ögonen. Så är det inte – våra hjärnor är programmerade för att lyssna, men för att vi ska kunna läsa behöver hjärnan delvis programmeras om. När vi lär oss att läsa så förbättras även vår slutledningsförmåga och vår förmåga att tänka kritisk – eftersträvansvärda egenskaper i en demokrati.
När nu läsförståelseprovet i svenska till stor del utgörs av kryssfrågor med snarlika svar så blir det väldigt tydligt att våra ungdomar faktiskt inte är tillräckligt goda läsare och inte har ett tillräckligt stort ordförråd. Den som har tillgång till språket kan förstå nyansskillnader i ord, och då klarar man av att se skillnaden mellan olika alternativ. Att dagens elever upplever provet som väldigt svårt handlar förmodligen om att de faktiskt inte har bättre tillgång till svenskan än så, hur sorgligt det än låter.
”Fram med problemet i dagsljus”
Det finns hopp ändå tycker jag. När nu kejsaren står alldeles naken framför oss så har vi möjlighet att göra om och göra bättre. Om vi vill att elever ska bli goda läsare så måste text genomsyra varje lektion i varje ämne – inte bara i svenskämnet. Vi behöver se till att läsningen inte blir en liten del av det centrala innehållet som vi bockar av utan den behöver få stå i centrum hela tiden. Läromedel i alla ämnen och tid för läsning och bearbetning av lärobokstext på lektionstid är en stor och viktig del i att göra skolan textbaserad igen.
Så, jag tycker att det är bra att det blir problem med läsförståelseproven i svenska eftersom vi vet att svenska elever har problem med läsning. Fram med problemet i dagsljus så att vi kan syna det från alla håll och sedan åtgärda det. Självklart ska det finnas relevanta exempeluppgifter att visa för eleverna på Skolverkets hemsida, men god läsförståelse kommer inte av att öva på en viss typ av frågor utan av att läsa och bearbeta text på olika sätt – hela tiden.
Karin Herlitz är lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium samt författare
LÄS ÄVEN
Herlitz: Vi måste sluta lägga så förtvivlat mycket tid på att nöta gamla prov
Herlitz: Läroplanen hackar sönder kunskapen i svensk skola
Herlitz sex tips: Så skapar vi en läsande skola
Herlitz: Elevdriven undervisning är en vansinnig tanke
Herlitz: Utan böcker kommer eleverna inte att läsa
