Friberg: VFU-studenternas frågor gör mig till en bättre lärare
Krönika Lärarstudenterna ställer ämnesdidaktiska frågor som en lektionsbesökande rektor inte alltid förmår. De bidrar alltså till att jag blir en bättre ämneslärare, skriver Emilia Friberg om att vara VFU-handledare.
Under de senaste veckorna har jag haft förmånen att handleda två lärarstudenter som läser ämneslärarprogrammet. På de allra flesta av mina lektioner har jag flyttat från katedern och sitter numera längst bak i klassrummet.
Jag känner mig lite som jag tänker mig att en körskollärare känner sig. Studenterna kör men jag sitter bredvid och instruerar, ger feedback och om det skulle spåra ur så kan jag trycka på bromsen. Att behöva stampa bromsen i botten som handledare är verkligen inte eftersträvansvärt även om den möjligheten måste finnas, likt en nödbroms.
Oerhört många givande samtal
När mitt fokus och min tid på jobbet flyttas från att fokusera på min egen yrkesutövning till att bli ett bollplank som står för beprövad erfarenhet. Samtalen blir många och är oerhört givande. Vi pratar om allt mellan himmel och jord som rör läraryrket, från konkreta undervisningssituationer, provkonstruktion och hur en som lärare kan tänka för att inte ta med sig jobbet hem trots att vi önskar att vi kunde hjälpa eleverna mer.
Att bli lärare är en process. Lärarutbildningen är givetvis grunden i detta. En handledare kan inte ha alla svar men förhoppningsvis kan jag få lärarstudenterna att fundera vidare och inspirera till att söka svar. En VFU-period på några veckor måste ge lärarstudenterna mycket särskilt när budskapet från universitet är att det är under VFU-perioderna som de blivande lärarna ska lära sig metodiken. Det är ett stort och mycket viktigt ansvar.
”Win win”-situation
Som yrkesverksam lärare får jag rektorsbesök någon eller några gånger per läsår. Det kräver lite oro, svett och en kortare reflektion. Det blir dock inte den navelskådning på djupet av min undervisning och yrkesutövning som det blir i rollen som VFU-handledare.
Lärarstudenterna ställer dessutom ämnesdidaktiska frågor som en lektionsbesökande rektor inte alltid förmår. De bidrar alltså till att jag blir en bättre ämneslärare. Deras frågor och funderingar gör att jag tvingas fundera över varför jag väljer att undervisa på ett specifikt sätt. Det är inte det huvudsakliga syftet med VFU men det är en trevlig bieffekt. Det är verkligen en ”win win”-situation där både jag och lärarstudenterna utvecklas.
Emilia Friberg är högstadielärare i svenska och SO-ämnen på Västra Stenhagenskolan i Uppsala
LÄS ÄVEN
Ställ krav om du ska ta emot en VFU-student
Friberg: Att skriva på beställning är inte lätt
Friberg: Ibland behöver eleverna bara få njuta av ett biobesök
Friberg: Önskar att jag slapp ”teach for the test” i vår
