Bönström: Elevernas dåliga uppförande är ett allt större problem
Krönika Det är, i min mening, inte uteslutet att denna otydliga struktur för hur vi ska hantera stökiga elever sätter enorm press på många lärare, skriver gymnasieläraren Linda Bönström.
Läraren sa ”fucking jävla femåringar” till en niondeklass i kaos. Det som blev en ökänd viral nyhet filmades av en elev och spreds sedan av en förälder och ledde till att läraren sade upp sig själv från Neptuniskolan i Malmö. Jag vet inte om skolan förlorade en duktig eller mindre duktig pedagog, men jag vet att det som sades av henne har förekommit i alla våras tankar. Inte? Aldrig pressats över gränsen, aldrig stått handfallen inför elevers dåliga beteende, aldrig provocerats av taskiga attityder? Grattis, du är nog unik inom professionen. Händelsen pekar på någonting mycket viktigt som det tycks vara skamligt att ens fundera på – disciplin i den moderna skolan.
Förespråkar lärarauktoritet
Jag förespråkar inte auktoritetstro, men däremot lärarauktoritet. Det betyder inte att vi ska ta efter grymheterna i Ingmar Bergmans ”Hets” från 1944 eller Gore Vidals ”Caligula” från 1979, bestraffningar behöver inte handla om maktfullkomlighet eller sadism. Vi behöver tänka om innan fler lärare råkar passera gränsen för lämplighet. Dåligt uppförande hos elever är ett ökande problem, vars konsekvenser inte enbart drabbar alla elevers arbetsro utan även lärares arbetsmiljö. Jag läser numera ständigt om lärare som faktiskt lämnar skolvärlden på grund av det som ofta kallas för en ”giftig miljö”. Det rör sig om allt från hot och våldsamheter till rena trakasserier. För att göra det än mer komplicerat har föräldrar blivit starka påtryckare för hur vi ska bete oss gällande allt från betyg till bestraffning. Föräldrar som sällan eller aldrig sett en lärares vardag.
Trycker undan personalperspektivet
Allt detta är ett större problem än vad vi kanske insett. Till exempel rapporterar Saco att sjukskrivningar på grund av stress ökar mest bland akademiker, skolan leder listan som värst drabbad arbetsplats. Det är, i min mening, inte uteslutet att denna otydliga struktur för hur vi ska hantera stökiga elever sätter enorm press på många lärare.
En del dagar fungerar ingenting som tänkt. Ibland är ett klassrum oregerligt. Och ibland är det faktiskt helt okej. Unga människor ska ha energi och glädje som ibland bubblar över även på lektionstid. Elevperspektivet är en ledstjärna kollegiet alltid ska följa. Det jag talar om är utmaningar som uppstår när vi trycker undan ett personalperspektiv.
LÄS ÄVEN
”Nu är det dags att politiker tar reda på hur vi mår”
