När vi väl är igång med träningslägret kan jag inte mer än stolt luta mig tillbaka och njuta av energin, skriver svenskläraren om fem övningar som toppar elevernas form inför nationella proven i svenska.

Dags för träningsläger för att toppa formen. Tre veckor kvar till de nationella proven i svenska. Det betyder nio lektioner. Det är dags att sätta oss själva i intensivträning och finslipa detaljerna. 

Längst framme i klassrummet har jag fört samman två bänkar till ett större bord, den prickiga gula duken har åkt fram, färgade papper, färgade pennor har dukats upp tillsammans med antologier, texter som behöver korrektur, papper med färg, papper med ränder, papper med massa text. Lite färg har aldrig skadat, lite förändring i klassrummet för att skapa nyfikenhet, väggarna pryds av nya uppgifter och tomma affischer.

Ett medvetet val från min sida är att övningarna är så gott som helt analoga – kortskrivningen kan göras digitalt men annars analogt. Inga datorer med möjlighet till distraktioner från det som är svårt och klurigt. Bara papper och pennor.

”Börjar redan bli pirrigt”

”Dags att ta fram det som jag märker behöver finslipas och det flera av er behöver träna mer på.”

Med de orden inledde jag förra veckans första lektion. Det börjar redan bli pirrigt. Svenskan är som alltid först ut i nationella provracet. Det brukar oftast vara provet som det är mest pirrigt inför. Och det är inte så konstigt – svenskämnet är väl ett av de klurigaste ämnena. Det är vårt gemensamma språk och för de flesta av oss är det vårt förstaspråk. Men ändå finns det så mycket att lära, så mycket att finslipa. 

Vad är det då jag ser att mina elever behöver finslipa så här med tre veckor kvar?

1. Läsförståelse: Ja, går man i nian så kan man ju läsa. Det är sällan problemet, men att svara på frågor som: ”Hur visar den här texten på att Sverige är ett land i förändring?” Ja, då blir det helt plötsligt knepigare. Hur tar vi oss an en text när frågeställningens svar ligger bortom det uppenbara? Vågar vi resonera oss fram, vågar vi gissa, vågar vi säga att det här var knepigt, hur tänker du? Läs en text och klura på en frågeställning, skriv ner dina tankar på en post it-lapp och sätt den på den tomma affischen i klassrummet.

2. Fixa texten: Att låta sig själv få stunden att tvärnita i sitt skrivande och börja jobba med korrekturen. En text är inte klar för att du producerat ett innehåll. Texten behöver bearbetas många gånger. Här låter jag Chat GPT hjälpa till och producera en text som delvis saknar punkter, stycken och korrekt språk. Det är dags för eleverna att ta fram den färgglada pennan och korrekturläsa. Helst först själv och därefter hitta en annan person som korrekturläst samma text. 

3. Hitta texttypen: Även här har jag tagit hjälp av Chat GPT för att skapa texttypiska texter. Eleverna ska därefter, återigen redo med sina färgpennor, gå in och markera i texten de typiska dragen för texttypen. Vilken texttyp är det egentligen som finns på papperet? Är det en krönika, en argumenterande text eller en novell? Vilka fler texttyper finns det egentligen och vilka kommer att komma på de nationella proven?

4. Kortskrivning: Att komma igång och skriva en text är klurigt. För vissa mer än andra. Den här övningen går ut på att helt enkelt komma igång med sitt skrivande. I en burk finns många olika rubriker. Rubriker som ”utvecklingssamtalet från helvetet”, ”en fantastisk dag”, ”tänk dig en tidsresa” och så vidare. Eleven ska dra en lapp, ställa en klocka på 15 minuter och därefter sätta sig ner och bara skriva. Det spelar inte så stor roll vad det blir bara du tränar på att faktiskt komma igång och producera text under tidsbrist.

5. En minneslapp: Att kunna bemästra olika texttyper är centralt i nationella provet. Den här övningen ger eleven en möjlighet att skapa en minneslapp till sig själv så att den är tillgänglig hemma, efter träningen och på rasten. Vilka texttyper har vi jobbat med? Vilka recept har de olika texttyperna? En övning som helt enkelt går ut på att skriva ner de typiska dragen för varje texttyp på en minneslapp och göra den till sin. Lappen får såklart inte vara med på själva provet, men den kan gärna vara ens närmaste allierade tills provet börjar.

Njuter av energin

Fem övningar – nio lektioner. Jag tänker att alla ska göra varje övning minst en gång och därefter får varje elev fundera kring vad just jag behöver mer av. Vissa får tips från coachen: Jag tycker att du ska lägga tre tillfällen på kortskrivning, du ska jobba mer med korrektur eller avsätta mycket tid till läsförståelsen.

När vi väl är igång med träningslägret kan jag inte mer än stolt luta mig tillbaka och njuta av energin! Att höra femtonåringar nästan bli osams över en kommatering eller en meningslängd är så häftigt. Andra diskuterar ivrigt hur receptet för en bra argumenterande text ser ut och vad var nu en tes egentligen? En tredje grupp funderar intensivt på hur Pippi Långstrump egentligen visar på att Sverige är ett land i förändring?

En vecka har gått, tre lektioner har passerat. Två veckor med sex lektioner återstår.

Karin Boberg är lärare i svenska och SO-ämnen på Malmsjöskolan i Botkyrka.

LÄS ÄVEN

Friberg: Att skriva på beställning är inte lätt

Nya siffror: Sämsta betygen i svenska på över tio år

Så godkänns elever som inte kan läsa på nationella provet i svenska

Anpassningar får inte innebära att kraven sänks