Sandström: Hög tid att riva alla fuskbyggen i svensk skola
Krönika Nytt, nytt, nytt har varit ett ständigt återkommande mantra, påhejat av både skolpolitiker och skolmyndigheter, i såväl skolans utformning som dess innehåll. Men ändå är svensk skola torftig, kall och full av mögel, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Elsa Beskow, Lennart Hellsing och Gunilla Bergström gestaltade tiden, barnet och kunskapen i sina ABC-böcker. Tidigare generationers läromedel ger oss också möjlighet att blicka tillbaka på den skola som en gång varit. Men hur kommer vi att se på 2020-talets skola i framtiden när de digitala systemen havererat och det knappt finns några böcker att bläddra i?
Sedan början av 1990-talet har politiska reformer och skoltrender avlöst varandra i en aldrig sinande ström. Skolan har blivit drabbad av bland annat: anpassningar, betygskriterier, cirkelmodellen, digitalisering, effektivisering och F-skuld. Trots idérikedomen har elevernas resultat sjunkit, liksom antalet behöriga lärare.
Systemet med 290 kommunala och flera hundratals fristående huvudmän har krossat idén om en gemensam skola för alla barn i vårt land. Dessutom har skolsystemet skapat splittring även inom lärarkåren och mellan yrkesgrupper i skolan. Vi är inte längre överens om vad skola, undervisning och kunskap är. Kanske är det dags att ta ny(gamla) grepp om skolan?
Jag drömmer om ett nytt ABC
Jag drömmer om en renässans för den berättande, beskrivande och förklarande läraren som genom sin undervisning leder sin klass steg för steg mot nya kunskaper, upptäckter och insikter. Kanske kan detta ABC för 2024 bidra till att skapa en sammanhållen, lugnare och framför allt bättre skola för både elever och lärare?
A: Autonomi för lärare: förutsätter politikens och myndigheternas tilltro
B: Bibliotek med bibliotekarier och välfyllda bokhyllor*
C: Centrala regleringar (märkta med*)
D: Disciplin: alla följer uppsatta regler (inte att förväxlas med Caligulas tukt)
E: Ekonomisk styrning av skolan som garanterar likvärdighet*
F: Förevisande och förklarande undervisning
G: Grupper: helklass, halvklass, alternativa, allmän/särskild kurs*
H: Huvudmannaskapet*
I: Inspektionens uppdrag riktas mot ansvariga*
J: Jaget i läroplanens elevsyn och i läraryrket dämpas*
K: Klasstorlekar*
L: Läs: inlärning, undervisning, för att lära och uppleva
M: Mentorsuppdraget revideras: klassföreståndare*
N: NP: innehåll, konstruktion och inflytande*
O: Obehöriga lärare*
P: Planeringstid för lärare*
Q: Quantum satis (tillräcklig mängd) och flit
R: Relativa betyg, förslagsvis 1-5*
S: Särskilt stöd*
T: Tryckt text i alla ämnen
U: Undervisningstid*
V: Vetenskapligt stöd i skolmyndigheternas råd*
W: Whistleblowing: uppmärksamma huvudmännens oegentligheter
X: X-frågor i prov och dess begränsningar
Y: Yes till undervisning på engelska? Really?!
Z: Zappande variationsrikedom ger vika för eftertänksamhetens lov
Å: Åtgärder för elever med hög frånvaro
Ä: Ändamålsenlig dokumentation
Ö: Ökat fokus på ämneskunskap i lärares fortbildning
”Torftig, kall och full av mögel”
Under flera decennier har otaliga skolplaner skapats, testats och förskönats. Nytt, nytt, nytt har varit ett ständigt återkommande mantra, påhejat av både skolpolitiker och skolmyndigheter, i såväl skolans utformning som dess innehåll. Men ändå är svensk skola torftig, kall och full av mögel. Det är hög tid att riva fuskbygget. Svensk skola måste byggas om från grunden.
Fredrik Sandström är svensklärare på högstadiet på Gäddgårdsskolan i Arboga och redaktör för Lektionsbanken.
LÄS ÄVEN
Sandström: Svensk skola har kollapsat och politikerna är helt vilse
Sandström: Skolan förstörs av läroplanen
Sandström: Lektionsmallar får alla ljus att slockna
Sandström: Elever tvingas betala priset för skolans mirakelmetoder
