Så slits skolan sönder av bedömningshets

Svenskämnet skiljer sig mot andra gymnasieämnen genom att bidra till så mycket mer än att bara bocka av resultat, menar Magdalena Gyllenlood, lärare på Nacka gymnasium utanför Stockholm där hon undervisar i svenska och engelska.

– Det är ett ämne som ger bildning och förståelse för språkets funktion som medel för att både förstå och göra sig förstådd, säger hon.

Stoffträngseln motverkar den ställningen.

– Den bidrar också till mycket konkurrens mellan ämnena. Det kan vara svårt att kräva av eleverna att de ska läsa och ta till sig tunga och svåra texter när de snart ska springa vidare till ett annat ämne. 

Kunskap är mer än matriser

I slutet av terminen brukar Magdalena Gyllenlood fråga sina avgångsklasser vad de tar med sig av den svenska de lärt sig. Av det de då skriver ner märker hon att hon ändå lyckats påverka många elever med sin kunskapssyn.

– De inser att om man inte klarar svens­kan så blir det svårt att klara andra ämnen också. För mig är det fantastisk läsning.

Något Magdalena Gyllenlood tycker är bekymmersamt är att skolor fortfarande använder matriser. Avprickningen av faktainlärning leder till en falsk idé om vad kunskap är, menar hon.

– Det blir väldigt stolpigt, kunskap är mycket mer än så. Är det inte repetition som är kunskapens moder?

Skolan har blivit en kvalificeringsarena

Magnus Levinsson, forskare vid Högskolan i Borås, gjorde för några år sedan en studie om matriser. En av hans slutsatser var att de kan bidra till betygsfokus och en ensidig syn på kunskap som betonar kvantitet.

– Skolan är i dag väldigt instrumentell och har blivit en kvalificeringsarena. Elever går i skolan för att komma vidare till nästa nivå. Andra uppdrag som socialisering och bildning har hamnat i bakgrunden, säger han.

Även skolans kunskapsuppdrag blir problematiskt, då de kunskaper som lärs ut ofta blir ytliga, menar Magnus Levinsson. 

– När fokus är på betyg och måluppfyllelse känner man sig nöjd när man uppnår ett visst betyg men vad betygen motsvarar för kunskaper och erfarenheter är inte i centrum.

Hur kan man bryta den här utvecklingen?

– Det behövs en systemförändring. Lärare kan temporärt göra skillnad i klassrummet med didaktiska grepp, men det är ett system som hänger samman med marknadsskolan och som gör att vi har den här utvecklingen med till exempel betygsinflation.

Svårt för nya lärare att ifrågasätta systemet

Magnus Levinsson arbetar för närvarande med ett forskningsprojekt om lärares kompetensutveckling. Han har också tittat närmare på lärarutbildningen och konstaterar att den innehåller väldigt lite kunskapsresurser som gör att lärare kan ifrågasätta systemet.

– De som ifrågasätter marknadsskolan och stora privata aktörer behöver särskilda kunskaper för att kunna identifiera vad det är för krafter som styr och för att kunna omforma en marknadsskola där betygen är valutan. Den kunskapen har flyttats bort från lärarutbildningen.

Som ett resultat av den reformering lärarutbildningen genomgick 2011 ser Magnus Levinsson en marginalisering av till exempel pedagogikämnet och under­discipliner som utbildningssociologi, utbildningshistoria och utbildningsfilosofi.

Urholkningen av systemkritisk kunskap är inte bara en trend i Sverige utan också i många andra länder, framhåller han.

– När kunskaper för att omforma sy­stemet saknas blir de blivande lärarna mer av görare än kritiska tänkare. Man utbildar lärare som kan verka i det här systemet, säger Magnus Levinsson.