Hårdast trängda – nu får lärare i historia mer tid

Hela 86 procent av historielärarna svarar att stoffträngseln i ämnet är stor. Det gör dem till den hårdast utsatta lärarkategorin i Sveriges Lärares nya undersökning.

– Att vi historielärare har ett väldigt stort material som vi förväntas hantera och att det är svårt att hinna med på de timmar vi har till vårt förfogande är en fråga vi har drivit i många år, säger Historielärarnas förenings nye ordförande Hans Olofsson.

För fem år sedan drogs föreningen in i en het debatt när Skolverket föreslog att antiken skulle strykas från ämnet på grund av stoffträngseln.

Lärarprotester hörsammades

Utan kunskap om forntiden har man ingen respekt för framtiden, protesterade historielärarna och fick gehör från dåvarande utbildningsministern Anna Ekström (S).

Skolverket drog tillbaka förslaget och fick i stället i uppdrag att utreda nya timplaner för grundskolan. Resultatet av den blev fler undervisningstimmar till både historia och de andra SO-ämnena från och med det här läsåret.

– Vi blev naturligtvis glada, men ansåg också att vi hade goda argument. Historieämnet är tidskrävande. Det handlar om unika händelser, processer och aktörer. Kunskapen är inte lika generaliserbar som i andra ämnen, säger Hans Olofsson.

Han pekar också på att historieämnet successivt tillförts allt fler dimensioner. I dag finns en stark förväntan på att de senaste decenniernas historia ska behandlas på ett mer omsorgsfullt sätt än tidigare. Dessutom förväntas lärarna förena innehållet med undervisning om källkritik och historiebruk. Detta är något som elever ofta uppfattar som komplicerat och som gör ämnet än mer tidskrävande.

Kommer den nya tilldelningen av timmar att räcka?

– Jag tror att det kan hjälpa, men frågan är större än så. Ett grundläggande problem är att det är dålig samordning mellan det ämnesinnehåll som finns på högstadiet och det på gymnasiet. Båda har ambitionen att täcka hela världshistorien, men bristande samverkan i fördelningen av innehåll gör att både högstadie- och gymnasielärare blir stressade.

”Borde ha öronmärkts”

Under hösten har Historielärarnas förening gått ut med frågor till sina medlemmar för att få en bild av hur den nya timfördelningen faller ut i praktiken. Ett skäl till det är bland annat den oklarhet föreningen menar finns när det gäller potten med de 60 respektive 58 timmar som får fördelas fritt mellan SO-ämnena på mellan- och högstadiet.

”För att minimera risken att dessa timmar inte kommer respektive ämne tillgodo, menar vi att de hellre borde ha öronmärkts och fördelats på förhand”, skrev Historielärarnas förening i sitt remissvar till Skolverket.

Hans Olofsson understryker att föreningen är positiv till att alla SO-ämnen nu fått utökad undervisningstid, men efterlyser fortsatt tydligare ramar kring den gemensamma SO-potten.

– Risken är att dessa timmar används för att jämna ut skillnader mellan ämnenas resurser och att skolledare endast tar fasta på respektive ämnes garanterade undervisningstid vid tjänsteplanering och schemaläggning, säger Hans Olofsson som själv har arbetat drygt 20 år som högstadielärare i historia, religionskunskap och svenska.

Här kan du svara på Historielärarnas förenings enkät!