Hård kritik mot Skolinspektionen efter mattelärarnas larm

Per Måhl, betygsexpert, till vänster och Hanna Kindén, enhetschef på Skolinspektionen, till höger.

Skolinspektionen Skolinspektionen behöver bli tuffare och granska skolors betygssättning hårdare, anser betygsexperten Pär Måhl.
– Ett flagrant exempel på när skolor missbrukar systemet, säger han om Watma Educations extra prövning av matteelever.

Torbjörn Tenfält

20 jun 2023

Under vintern och våren har friskolekoncernen Watma Education låtit en centralt tillsatt matematikutvecklare och en förstelärare resa runt till tre av företagets åtta gymnasieskolor och erbjuda underkända elever att pröva sina betyg i mattekurser på nytt, vilket vi skrev om igår.

Prövningen håller inte måttet, menar Per Måhl, fristående konsult och föreläsare med inriktning på bedömnings- och betygssättningsfrågor. Han arbetade tidigare som utredare på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning och har även varit sakkunnig i utredningar om betyg.

LÄS ÄVEN: Lärarilska mot friskolans metod för att få elever godkända i matte

Per Måhl är mycket kritisk till att Skolinspektionen nu valt att inte gå vidare med den anmälan läraren Henrik Berg gjort av Watma Educations agerande i tre av koncernens gymnasieskolor.

– Det här är ett sätt att försöka utnyttja regelsystemets möjligheter och bättra på skolornas statistik så man kan säga att på vår skola har vi inte så många elever som inte blir godkända i matematik. Ett flagrant exempel på när skolor missbrukar systemet, säger han.

”Otillförlitligt och bristfälligt”

Prövningen är inte organiserad på ett sådant sätt att det är möjligt att få den information om eleverna som krävs, anser Per Måhl.

– Att en koncern utser en grupp bedömningsskickliga lärare att ta ansvar för prövningar inom hela koncernen är i sig inget fel. Det kan även en kommun göra för sina kommunala skolor. Men det sätt Watma Education gör ger ingen garanti för att eleverna har tagit till sig de kunskaper de behöver för att bli godkända. Prövningen går för snabbt och underlagen är otillförlitliga och bristfälliga.

Per Måhl anser att Skolinspektionen generellt är för försiktig när det gäller att granska frågor som har med betygssättning och rättssäkerhet att göra.

– Skolinspektionen säger ofta själva att det inte finns några paragrafer med vars hjälp de skulle kunna peka ut fel och brister, men där håller jag inte med.

Borde granska Watma Education

Han hänvisar till Skolinspektionens tidigare rapport ”Betyg i gymnasieskolan 2011 – en kvalitetsgranskning av betygssättning i historia A, kemi A och svenska B”.

– I arbetet med den granskade myndigheten lärarnas underlag och hänvisade till bland annat skollagen när den påpekande brister. Jag menar att Skolinspektionen skulle kunna granska Watma Education på samma sätt som myndigheten granskade skolors betygssättning 2011, säger Per Måhl.

I rapportens stycke om metod skriver Skolinspektionen: ”Dokumentstudierna syftade till att få en inledande förståelse för lärarnas underlag för bedömning och betygssättning och dess relation till kursplanernas mål och betygskriterier. Ett urval av lärares betygsunderlag, i form av uppgifter/aktiviteter, begärdes in från samtliga skolor inför skolbesöken. Urvalet styrdes utifrån en instruktion om att de skulle spegla olika betygskriterier och betygsnivåer samt ge en bild av den variation i underlag som läraren använder i kursen.”

Skolinspektionen svarar

Hanna Kindén, enhetschef på Skolinspektionens kontor i Linköping, säger att tillsynsmyndigheten arbetar på ett annat sätt i dag jämfört med för några år sedan.

– Tidigare ledde varje anmälan – som det då hette – till ett ärende som vi tittade närmare på. Så är det inte längre. Nu gör vi en bedömning av alla uppgifter vi får in och sedan bedömer vi utifrån allvarlighet och konkretion vilka uppgifter som genererar ett tillsynsärende. Längre fram kanske vi får in fler uppgifter om samma skola eller huvudman och då kommer vi att göra en ny bedömning, säger hon.

Skolinspektionen har även gått ifrån den cykliska tillsynen den gjorde tidigare, då alla skolor fick besök med några års mellanrum.

– Nu jobbar vi utifrån risk på ett annat sätt och väljer ut de skolor där vi bedömer att vi kan göra mest nytta.

Matematikläraren Henrik Berg på Linköpings Fria Läroverk fick i sin mejlväxling med Skolinspektionen veta att myndigheten inte motiverar varför den går vidare med en fråga eller inte.

Vad är motivet till att inte motivera?

– I det skedet finns det inget krav förvaltningsrättsligt på att motivera. Det är i stället fråga om ett urval, en sortering. Vi vill lägga vår tid och våra resurser på att eleverna ska få det bättre ute på skolorna, säger Hanna Kindén.

Har Skolinspektionen blivit försiktigare i frågor som handlar om bedömning och betygssättning?

– Det är möjligt att det har skett en viss svängning inom tillsynen. Bedömning och betygssättning är reglerat i lagstiftningen. Vi kan inte kräva något av en skola eller av en lärare som inte uttryckligen står i lagstiftningen.

LÄS ÄVEN: Skolinspektionen: Rektorer med dålig koll kan leda till glädjebetyg

Inom ramen för bedömning och betygssättning finns ett visst friutrymme som varje enskild lärare kan använda, framhåller Hanna Kindén. Där handlar det mer om kvaliteten i bedömningen och då lämpar sig frågan kanske mer för granskning.

Skolinspektionen presenterade nyligen en rapport där myndigheten granskat hur rektorer på ett 30-tal gymnasieskolor arbetar för att betygen ska vara rättvisande och likvärdiga.

– Den rapporten är ett bra exempel på att vi delvis flyttat över bedömning och betygssättning till vår granskning, där vi tittar mer på kvalitet, säger Hanna Kindén.

Här är anmälan – och koncernens svar

Katharina Sjögren-Edströms, vd för Watma Education, svarar på den kritik Henrik Berg tar upp i sin anmälan till Skolinspektionen.

Förfarandet är inte rättssäkert då kursinnehållet har brutits ner på alldeles för små delar för att passa ämnet och ger därmed inte en rättvisande bedömning av den prövandes kunskaper.
Katharina Sjögren-Edströms kommentar:
”En prövning ska ge eleven möjlighet att visa sina kunskaper och få dem bedömda. Beroende på elev och situation behöver den prövande läraren skapa ändamålsenliga bedömningssituationer för att få ett så brett och varierat underlag som möjligt och bedöma utefter hela kursen.”
Kunskaper som eleverna lyckas uppvisa är i alldeles för liten utsträckning befästa kunskaper, då eleven fått pröva om och om igen tills den fått rätt. Det är i många fall mer av en lektionssituation.
Katharina Sjögren-Edströms kommentar:
”Det stämmer inte att elever får pröva ”om och om igen tills den fått rätt”. Vid en misslyckad prövning är det skolan som avgör om och när en elev tillåts prövas igen och vanligtvis sker detta först nästa termin. Vi vill också understryka att prövningarna omfattar hela kursinnehållet och att det inte går att jämföra med en ’lektionssituation’.”
Uppgifterna som används för att examinera elever är samma uppgifter som eleverna fått öva på, ofta har de varit ett urval av de sammanfattande uppgifter som finns i slutet av varje kapitel i läroboken som eleverna använder, vilket eleverna snabbt borde ha lärt sig. Med andra ord har de mer eller mindre kunnat taktikplugga på några få uppgifter varje gång och om de missat har de fått en ny chans senare.
Katharina Sjögren-Edströms kommentar:
”Som sagts tidigare har eleverna prövats på hela kursens innehåll, genom olika moment och olika förfaranden. Nationella prov har också använts som en del i bedömningen, likväl som material som finns på våra skolor. De lärare som har prövat eleverna har alltså hämtat underlag från sin bedömning från flera olika ställen.”
Bedömningen är inte likvärdig med den bedömning som sker under ordinarie kurs eller den som sker på de av skolan organiserade prövningarna, måttstocken har i denna prövningsmodell legat alldeles för lågt och eleverna har inte visat att de har de kunskaper de behöver för nästa nivå, helt i motsats till Skolverkets allmänna råd om likvärdighet.
Katharina Sjögren-Edströms kommentar:
”Vi anser att det prövningsförfarande som vi haft är rättssäkert och i enlighet med Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning.”