Persson: Sluta plocka billiga poäng och ta tag i skolans riktiga problem

Ny termin. Den börjar med en lite bitter eftersmak av förra terminens avslut. Pisaresultatet kom som en tidig och ovälkommen julklapp till oss som jobbar i skolan. Vid sådana tillfällen vaknar nämligen hela Sveriges politikerelit och ska tala om vad som är fel. Mobiltelefonerna ligger nog på första plats bland syndabockarna. Tvåa verkar disciplinen vara, eller bristen på, och här klev även Pisachefen på tåget av tyckare. Tredjeplatsen på syndabockslistan delas av föräldrar och lärare.   

Varför pratar inga beslutsfattare om resurser, gruppstorlekar, utbildning av lärare, tillgång till elevhälsa och läromedel, skolans struktur och barnens rättigheter? 

”Lär för stunden”

Men var går det fel då? Hur kan vi ha 16-åringar som inte förstår vad som är störst av 1/3 och 1/4 trots att man har jobbat med bråk genom hela skoltiden? Varför förstår elever inte positionssystemet och att 1/10 är samma sak som 0,1? Jo, för att kunskaperna inte befästs. Man tränar inte tills man förstår utan lär för stunden och sedan hoppar man vidare till nästa ämne. Kanske skulle man rensa lite i det centrala innehållet för de yngsta eleverna? Då får de en chans att på riktigt förstå grunderna. Sedan kan naturligtvis den som har förstått få arbeta vidare. Matten är ju så där härligt oändlig, men vi måste alltid börja från början med grunderna. 

Det behöver inte handla om mer undervisningstid och längre dagar. Det behövs lagom små grupper så att alla hinner få både hjälp och utmaningar. Och har en elev svårigheter måste en speciallärare in och förstärka. Har eleverna fått den kunskap de har rätt till i lågstadiet så ökar chansen för att mellanstadiet går bra. Man ska inte börja i fyran med känslan av att man inte kan. Man ska börja med känslan att man kan, och gärna vill, lära sig mer. Finns det svårigheter ska vi självklart fortsätta följa skollagen och ge eleven det den har rätt till. Sedan kommer naturligtvis inte alla tioåringar vara på samma nivå, men vi kan inte lämna någon bakom helt, alla måste med efter sin egen förmåga. 

Finns stödet, uppbackningen och resurserna kvar på mellanstadiet så kommer högstadiet att gå mycket lättare och eleverna kommer vara bättre förberedda för gymnasiet. 

Stort systemfel

Nu saknar många elever grundkunskaper när de börjar gymnasiet. Vi måste backa och då hinner inte alla i mål. Det här är varken grundskollärarnas eller elevernas fel. Det är ett stort systemfel som Sverige måste rätta till. I stället för att gapa om mobiltelefoner, hårdare tag, ordning och reda borde politikerna tävla om att hitta bra och långsiktiga lösningar. Har vi en fungerande skola som låter eleverna lyckas så kommer de allra flesta barn att ta den chansen. Jag säger inget om att eleverna lämnar in mobiltelefonen eller att man får lämna klassrummet om man stör. Jag vill bara att alla elever ska få möjlighet att nå så långt de kan oavsett om de vill bli ingenjörer, bilmekaniker, lärare eller plåtslagare. 

Att satsa på skolan kostar pengar. Det vet alla. Men en annan sak som vi också med säkerhet vet är att de barn och unga som inte klarar skolan kostar samhället ännu mer pengar. Men det är det ingen som pratar om.

Anna Persson är lärare i matematik och naturkunskap på Torsbergs­gymnasiet i Bollnäs

LÄS ÄVEN

Persson: Arbetsglädjen försvinner med alla kontroller

Persson: Varför kan eleverna ingen matte när de kommer till oss?

Persson: Anpassa inte bort elevernas egen arbetsinsats

Persson: Jag är lärare – inte kurator, socialarbetare och psykolog

Persson: Det räcker inte att vi lärare bara lär av varandra