Persson: Hur gör vi när elever varken kan, vill eller orkar?

Varför ska vi kunna det här? Den frågan har man ju fått några gånger när man har tillbringat över tjugo år i ett klassrum på högstadiet. Jag tycker dessutom att den blivit vanligare på senare år.

Att svara på frågan har aldrig varit speciellt svårt för mig. Man kan vara byråkratisk och säga att det står i läroplanen eller så förklarar man att matematik är något som finns i hela samhället och att vi på förhand aldrig vet vilka kunskaper vi kommer att behöva i livet, att grundskolan är som ett smörgåsbord som erbjuder lite av mycket för att man senare i livet ska kunna göra ett genomtänkt val. Man kan inte göra kloka val om man inte vet vad man väljer bort eller till.

Olika frågor har olika svar

Jag vill inte, jag kan inte, jag orkar inte hör jag ofta under mattelektionerna.

Jag vill inte: Ja, du, det här måste du faktiskt göra om du vill ha en gymnasieexamen. Man stöter på massor med saker i livet som man inte vill men som man behöver göra ändå. Det är inte alltid kul att lära sig nya saker men det är kul att kunna saker. Men man måste öva och det tar tid och det kan vara jobbigt. Det är liksom bara att gilla läget och köra på. Tiden är dyrbar och den måste du använda till rätt saker.

Jag gillar i och för sig att elever ifrågasätter.

Jag kan inte: Nej, du går ju liksom i skolan för att lära dig saker, det är inte meningen att du ska kunna allt när du kommer hit. Sedan kan det fattas kunskaper som du borde kunna. Det är ett stort misslyckande för hela samhället. Inte bara ditt fel alltså, men det är bara du tillsammans med mig som kan ta tag i situationen just nu.

Jag orkar inte: Det är ditt och dina vårdnads­havares ansvar att du kommer till skolan utvilad och att du fått i dig den näring som krävs, och behöver du vård av något slag så är det också ert ansvar. Här kan jag tyvärr inte hjälpa dig. Brister det här så måste andra myndigheter än skolan kliva in och stötta.

Ansvar är också att fortsätta när det tar emot

Jag upplever att jag lägger mer tid på att motivera elever i dag än vad jag gjorde tidigare. Jag gillar i och för sig att elever ifrågasätter. Man ska inte köpa allt utan att reflektera över varför. De ska ju bli själv­ständiga vuxna som ska ta ansvar för sina egna liv. Men en del i att ta ansvar kan också vara att göra det man måste även om det tar emot.

Förr kunde man ha lite längre genomgångar men i dag är elevernas uthållighet så mycket lägre så genomgångarna har blivit kortare och tiden eleverna är effektiva har också minskat.

Kraven ska inte sänkas – men kanske förändras

Hur möter vi i skolan då den här förändringen? Inte så bra tydligen eftersom resultaten sjunker. Ska vi sänka kraven? Nej det tycker jag inte, men kanske förändra kraven. Anpassa kursen efter det eleven ska jobba med eller har möjlighet att läsa vidare till. Kommer vi vinna kampen om elevernas tid? Förmodligen inte, för skolan ger inte samma dopamin­påslag som Tiktok. Men det kan faktiskt blixtra till lite i belöningssystemet när man knäcker hur det fungerar med exponentialfunktioner.

Skolan står inför jättestora utmaningar för att hänga med i den allt snabbare utveckling samhället genomgår. De utmaningarna kan varken politiska quickfix eller några korta filmer från Skolverket lösa. Nej, nu krävs ett rejält omtag och politiker med god kunskap och förståelse för hur skolan speglar det samhälle vi lever i och sedan behövs det naturligtvis kloka lärare som vågar släppa taget om det gamla och testa det nya – vad det nu kan vara.

Anna Persson är lärare i matematik och naturkunskap på Torsbergs­gymnasiet i Bollnäs.

LÄS ÄVEN

Persson: Sluta tvinga yrkeselever räkna matte de inte behöver

Persson: Sluta plocka billiga poäng och ta tag i skolans riktiga problem

Persson: Jag är lärare – inte kurator, socialarbetare och psykolog

Persson: Nationella proven gör inte skolan mer likvärdig

Persson: Varför kan eleverna ingen matte när de kommer till oss?

Persson: Två panikveckor i juni löser inga problem