Ekblad: Därför är det fel att ta bort labbarna från de nationella proven

Jag läste nyligen på Ämneslärarens sajt att Skolverket väljer att ta bort laborationsdelen på nationella proven i kemi, fysik och biologi. De säger att proven sprids bland eleverna med ljusets hastighet och att det förstör provens validitet. Jag kan absolut förstå hela problematiken men jag ser även en stor risk om den praktiska delen tas bort, att lärare både på mellan- och högstadiet kommer att lägga ett mindre fokus på laborationerna under NO-lektionerna. Jag är rädd att det är många elever som kommer i kläm.

Minst en lab i veckan

Jag försöker alltid att ha en laboration varje vecka med mina elever. Det är en viktig förmåga att kunna genomföra laborationer och ha ett under­sökande arbetssätt. Det är även ett sätt för eleverna att bättre förstå och befästa all den teoretiska kunskap som ingår i det centrala innehållet. Jag upplever även att eleverna förväntar sig experimentet varje vecka, det skapas ett större intresse för naturvetenskapen under dessa lektioner. Även om det kan vara ganska enkla experiment som att lägga russin i kolsyrat vatten, undersöka vilket pH-värde en läsk har, använda sig av magneter eller att koppla elektriska kretsar så ser jag ett stort engagemang hos alla mina elever. Det är sällan några elever lämnar klassrummet, det är inga mobiler framme, datorerna ligger ihopslagna och eleverna har fullt fokus på laborationen.

Eleverna behöver känna med händerna – prova sig fram och undersöka – för att få en känsla för ämnet och innehållet.

Jag har en grundtanke i min NO- och matematikundervisning att många kunskaper måste gå från handen, genom hjärtat till hjärnan, det är då eleverna får en helhet av kunskapen. Eleverna behöver känna med händerna – prova sig fram och undersöka – för att få en känsla för ämnet och innehållet och sedan kunna befästa detta tillsammans med teoretiska kunskaper.

Vissa elever glänser under labbarna

Ytterligare en aspekt på detta är att vi i skolan har många elever som har det jobbigt att läsa, skriva och förstå de teoretiska delarna. Det är våra elever med dyslexi, NPF-diagnoser och koncentrationssvårigheter. Dessa elever får under de praktiska delarna av NO-lektionerna en möjlighet att visa att de har kunskaper och förmågor inom natur­vetenskapen. Jag har elever som får kämpa rejält för att skriva en sammanhängande text eller lyckas traggla sig igenom en faktatext utan att förstå hela innehållet. Dessa elever får möjlighet att under laborationerna glänsa med sina kunskaper och förmågor. Ofta är det dessa elever som kommer med grymma slutsatser under arbetet i NO-salen. De kan muntligt redovisa vad de gjort och vad de kommit fram till.

Vi får alltså inte tappa bort den praktiska delen av NO-lektionerna.

Eleverna visar även en nyfikenhet och vill veta mer, de har tusen frågor om allt och de vill alltid testa lite till. Detta är förmågor som jag många gånger värderar tungt för dessa elever. Ja, jag vet att det är fler betygskriterier som måste uppnås för att få godkända betyg, men många gånger kan vi rida på denna positiva våg av intresse för naturvetenskapen.

Vi får alltså inte tappa bort den praktiska delen av NO-lektionerna. Jag vet att vi är många lärare där ute i skolorna som anser att laborationerna är viktiga för att öka intresset för naturvetenskapen. Men nu när Skolverket väljer att omprioritera de nationella proven, då måste vi lärare fortfarande prioritera laborationerna i grundskolan.  

LÄS ÄVEN

Ekblad: Nya kursplanerna skapar lugn på NO-lektionerna

Ekblad: Nu vet jag hur eleverna blir motiverade i matten

Oro när NO-laborationerna försvinner från nationella proven

NO-kravet när labbarna tas bort från nationella proven