Därför faller kollegialt lärande ofta platt i praktiken
Forskaren Frida Harvey har gjort studien ”Teachers’ collective habits as critical for establishing collegial learning” tillsammans med några forskarkollegor vid Örebro universitet.
Forskning
Lärarnas kollektiva vanor hindrar eller möjliggör kollegialt lärande men det är inte alltid en arbetsuppgift som är prioriterad. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
– Tidsbrist kan vara en orsak till att kollegialt lärande inte prioriteras och andra uppgifter i skolan kan vara mer akuta, säger forskaren Frida Harvey.
Ett hinder för kollegialt lärande är att det kollektiva deltagandet inte är etablerat, visar resultaten i studien. Det kan handla om att lärarna istället för att arbeta kollegialt fokuserar på att utveckla undervisningen individuellt. De har inte heller utmanande diskussioner eller så gör de andra saker på utsatt mötestid.
– De kanske planerar in utvecklingssamtal eller annat. Varför man prioriterar annat än kollegialt lärande har vi inte undersökt. Tidsbrist kan vara en orsak och att andra uppgifter i skolan kan vara mer akuta, till exempel att ringa någon förälder om en aktuell händelse, säger forskaren Frida Harvey vid Örebro universitet.
Missar att gå ut i klassrummen
Ett annat hinder är att lärarna inte etablerar en systematisk förbättringsprocess. Ett exempel är att målen fokuserar på aktiviteter och snabba lösningar istället för vad man vill åstadkomma med undervisningen efter att ha undersökt utmaningar. Dokumentation sker inte alltid på möten vilket gör det svårt att veta vad som har bestämts och vad som ska göras framåt.
– Det kan även vara att man begränsar det kollegiala lärandet till möten. Då missar man att gå ut i klassrummen och se vad som händer i undervisningen och ta med intryck och data från undervisningen till lärargrupperna.
Ett tredje hinder är att lärarna inte arbetar systematiskt med att samla in data kring det man vill utveckla.
– Det kan vara att man analyserar utan särskilt fokus, eller inte tittar på det som är bestämt när det gäller undervisning. Diskussionerna kan också stanna vid erfarenheter och tips istället för att på ett djupare sätt titta på vad som sker i klassrummen.
Resultaten låter lite nedslående kan man säga att kollegialt lärande är vetenskapligt?
– Beroende på vad man innefattar i begreppet kollegialt lärande så påverkar det vetenskapen. Om det handlar om att dela erfarenheter på fikarasten eller om vi verkligen gör systematiska undersökningar där vi kritiskt granskar vår undervisning. Lärare är inte vetenskapsmän i sin yrkesutövning, men de kan däremot jobba med att bepröva sin erfarenhet genom systematiska och kritiska undersökningar, säger Frida Harvey.
Individuell planering ett hinder
I studien refereras bland annat till Matematiklyftet som betonade värdet av kollegialt lärande och att det lärandet fortfarande ses som något eftersträvansvärt.
Krockar det med att lärarna hellre vill jobba individuellt?
– Vi har sett att när man jobbar mer individuellt och fokuserar individuellt på planering av undervisning och undervisningsutveckling så hindrar det etableringen av kollegialt lärande. Men vi kan inte säga att lärare generellt gör på det här sättet, det har vi inte undersökt. Vi har inte heller undersökt lärarnas uppfattning om kollegialt lärande utan vi har tittat på vilka kollektiva vanor som utgör hinder eller möjligheter för etablering av kollegialt lärande.
För att kollegialt lärande ska fungera krävs att man granskar kollegornas undervisning. Något som kan vara känsligt.
– När man inte vågar lyfta på alla stenar eller ställa utmanande frågor utan man är trevlig och lyfter goda exempel så hindar det etableringen av kollegialt lände. Det är svårt att kritiskt granska problem i undervisningen om man inte är kritisk.
Definitionen som används
Totalt ingår sex grundskolor och 50 lärare i studien. Skolorna deltog i ett projekt som syftade till att arbeta med och utveckla former för kollegialt lärande. Det arbetet hade initierats av skolledningarna. I några fall hade lärarna möten i ämnesgrupper och i andra fall i arbetslag.
Den definition som används för kollegialt lärande i studien är: ”En systematisk process där lärare gemensamt utvecklar sin undervisning genom reflektion, analys och kunskapsutbyte baserat på forskning och beprövad erfarenhet.”
Forskarna vid Örebro har presenterat studien i en vetenskaplig artikel. Titeln är ”Teachers’ collective habits as critical for establishing collegial learning”.
LÄS ÄVEN
Kollegialt lärande döms ut som ovetenskapligt
Persson: Det räcker inte att vi lärare bara lär av varandra
Nicklas Mörk: Vi har gått vilse med kollegialt lärande som kompass
