Mattelärarens hårda kritik mot gymnasiereformen

Johan Bergström, lärare i matematik och språk, och Carina Kjelsson, ämnesansvarig för gymnasiematematiken på Skolverket.

Ämnesbetygsreformen riskerar att växa till ett monster. När gymnasiet inför ämnesbetyg samtidigt som undervisningen fortfarande är utformad som kurser med hög grad av valfrihet blir det problem, varnar Johan Bergström, lärare i matematik och språk.
– Den här reformen borde ha stoppats på ett tidigt stadium, säger han.

När Johan Bergström sätter sig ner med sina kollegor på Wisbygymnasiet på Gotland för att prata om ämnesbetygsreformen som träder i kraft om ett år märker han att systemet lätt kan skapa förvirring.

– Att matten är uppdelad i flera matematikämnen som heter matematik, matematik fortsättning och matematik fördjupning skapar osäkerhet. Grundproblemet är att man försöker införa ämnesbetyg samtidigt som man fortfarande har kursutformade gymnasieskolor. Då får man ett haltande system med inbyggda nödlösningar och kompromisser, säger han.

I dag är gymnasiematematiken indelad i fem kurser och en specialiseringskurs. När de nya ämnesbetygen införs från och med höstterminen 2025 blir det som nu är matte 1 och matte 2 i stället ämnet matematik med två nivåer.

Det som i dag är matte 3 och 4 blir matematik fortsättning nivå 1 och 2. Matte 5 blir matematik fördjupning. Dagens specialisering blir två ämnen, specialisering B och C.

”Det finns nya problem inbyggda”

Johan Bergström konstaterar att det kommer att krävas mycket information och administrativt arbete för att implementeringen av den nya modellen ska fungera.

– Ute i skolorna måste vi lägga arbetstid på att gå in i ett system som vi inte har jättemycket förtroende för. Tanken med Gy25 var att reformen skulle minska stressen hos eleverna, men det känns inte som att den kommer göra det eftersom det finns nya problem inbyggda.

Samtidigt understryker han att uppdelningen av matematikämnet i flera olika ämnen ändå är bättre än att behålla ett enda matematikämne, där eleverna skulle riskerat att få bra betyg från lägre nivåer utraderade.

Johan Bergström tycker även att de ändringar av det centrala innehållet i matematikens ämnesplaner som genomfördes för ett par år sedan blev bra. Ett undantag är kursen matematik 1a som eleverna på gymnasiets yrkesprogram läser och som de måste klara för att få sin examen.

– Den har blivit onödigt svår, många elevers gymnasieexamen faller på den, säger han.

Ingen skillnad i ämnesinnehåll

Carina Kjelsson, ämnesansvarig för gymnasiematematiken på Skolverket, understryker att reformen inte innebär några skillnader i matematikämnets innehåll jämfört med nu.

– Att matematiken delas upp i flera ämnen är enbart en strukturell förändring, säger hon.

Ett av de tyngsta skälen till att regeringen valt att dela upp matematikämnet är enligt Carina Kjelsson att betygen generellt sjunker ganska mycket från den första kursen till den sista.

Med den nya ordningen får de elever som lyckats bra på de första två nivåerna behålla sina betyg därifrån och kan sedan börja om på matematik fortsättning.

– Eleverna ska känna att de får utdelning om de läser fler nivåer, säger Carina Kjelsson.

Genom att matematikämnet delas upp i reformen hoppas hon också att drivkraften att välja bort högre matematikkurser av betygstaktiska skäl undanröjs.

– Om matematikämnet inte hade delats upp skulle det kunna finnas elever som inte vågar gå vidare till matte 4 eftersom de då riskerar att gå miste om bättre betyg de haft på lägre kurser.

Under det år som återstår innan reformen träder i kraft satsar Skolverket på ett omfattande informationsarbete. En hel del finns redan på myndighetens webb och under hösten kommer särskilda informationsinsatser att riktas mot skolledare.

Här är ämnena som lider mest av stoffträngseln

Så stor andel av lärarna upplever att deras ämne lider av ganska eller mycket stor stoffträngsel:

  • Historia: 86 %
  • Samhällskunskap: 74 %
  • Religionskunskap: 71 %
  • SO-ämnen (grundskolan): 68 %
  • Teknik: 60 %
  • NO-ämnen (grundskolan): 57 %
  • Musik: 56 %
  • Svenska: 54 %
  • Matematik: 53 %
  • Engelska: 47 %
  • Hem- och konsumentkunskap: 47 %
  • Svenska som andraspråk: 45 %
  • Bild: 40 %
  • Moderna språk: 38 %
  • Idrott och hälsa: 24 %
  • Slöjd: 21 %

Fotnot: Enkätundersökningen har genomförts av Sveriges Lärare och besvarats av totalt 1 423 lärare. För få svarande i de ämnen som saknas på listan.