Så blir du bättre på att sätta betyg

Anders Jönsson är professor i didaktik med inriktning på naturvetenskap. Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars

Betyg och bedömning Vi uppnår inte nödvändigtvis ett mer likvärdigt betygssystem bara genom att justera själva systemet – lärarna måste också vara skickliga på att sätta betyg.
– Det har varit för lite fokus på hantverket kring betygsättning, menar forskaren Anders Jönsson.

Påhl Ruin

22 maj 2024

I början av maj gavs Anders Jönssons bok ”Betygsättningens didaktik” ut. Han tycker att vi alltför sällan talar om betygsättning i didaktiska termer.

– Många böcker handlar om själva betygssystemet och dess historia, jag ville skriva en bok om hur lärare gör när de sätter betyg.

Anders Jönsson har själv jobbat som ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen. Sedan 2015 är han professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad där han deltagit i flera forskningsprojekt kring betygsättning.

– Lärare går tillväga på rätt olika sätt, vilket bidrar till att betygsättningen inte blir likvärdig. Om man tittar på extremerna finns å ena sidan de som nästan bara går på intuition, och å andra sidan de som nagelfar betygsunderlaget i förhållande till samtliga betygskriterier.

Flickor gynnas ofta

Den som går på intuition – ofta erfarna lärare – kan självfallet vara en duktig betygsättare, menar han. Men de löper en risk.

– Dels kanske de inte har följt med alla förändringar som skett av både betygssystem och kriterier, dels kan de falla för en omedveten bias att ge vissa elever högre betyg än andra på osakliga grunder.

Bland de viktigaste resultaten från forskningen om betygssättning är att utseende, kön och personlighetsdrag kan spela in.

– I Sverige får flickor ofta högre betyg än pojkar för samma prestation. Både flickans utseende och hur hon uttrycker sin motivation och sitt intresse kan gynna henne.

Så en surmulen och tyst kille med hoody, som briljerar på provet, får inte betyg därefter?

– Så kan det vara. Forskare har bland annat kunnat konstatera att när man byter ut fotot intill en och samma elevprestation så skiljer sig bedömningen, beroende på exempelvis kön och utseende.

Så hur skickliga är Sveriges lärare på att sätta betyg?

– Vi vet inte, det finns ingen som undersökt detta. Men vi vet att det finns en stor variation.

Råder alltså behov av fortbildning i betygsättning?

– Absolut! Möjligheterna är goda för att bli en bättre betygsättare. Det finns mycket ”tyst kunskap” om betygsättning där ute, därför vore det välkommet med fler kollegiala samtal.

Fokuserar på det allmängiltiga

Anders Jönsson menar vidare att vi också behöver fler diskussioner om varför man sätter betyg, vad man vill uppnå med dem och vilka effekter betygsättningen får.

– Den har pedagogiska effekter, den påverkar eleverna och därmed också undervisningen.

Är det lättare att sätta betyg i vissa ämnen än i andra?

– I vissa ämnen tycks betygskriterierna stämma bättre med ämnestraditionerna än i andra, vilket gör det lättare för lärarna att förstå och tillämpa betygskriterierna. Hur omfattande skillnaderna är, är svårt att säga. Boken fokuserar främst på det allmängiltiga i betygsättningen.

5 tips från forskaren

Här är Anders Jönssons bästa tips:

Fokusera på rätt saker
Forskning visar att elevers betyg ofta påverkas av faktorer som inte finns med i betygskriterierna, till exempel elevers utseende, uppförande och personlighetsdrag. Det är särskilt vanligt att sådana faktorer får inflytande om läraren gör helhetsbedömningar, utan att systematiskt gå igenom betygsunderlaget i förhållande till betygskriterierna.
Var konsekvent
För att betyg ska bli rättvisande behöver man vara konsekvent som lärare, så att alla elever bedöms på lika grunder och så att bedömningar inte varierar från tillfälle till tillfälle. Om eleverna upplever att läraren inte är rättvis i sina bedömningar, finns en risk att de minskar sitt engagemang i skolarbetet, eftersom det inte verkar löna sig att anstränga sig.
Kalibrera med kollegorna
Likvärdighet är något man skapar tillsammans, genom att lärare sätter samma betyg på elever med likvärdiga (men inte nödvändigtvis samma) kunskaper. Grunden för likvärdiga betyg är att man också kalibrerar sin betygsättning i förhållande till andra lärare. Man behöver därför medverka i kollegiala samtal om bedömning och betygsättning och – när det är möjligt – jämföra sina elevers resultat på nationella prov.
Betygsätt inte allt
Alla bedömningar och all betygsättning har en påverkan på elevers stress, välbefinnande och kunskapsutveckling. I flera studier kan man se att elever hela tiden oroar sig för sina betyg, vilket kan göra att de inte vågar göra misstag eller ställa frågor. Det behövs därför ”betygsfria zoner”, där elever kan fokusera på att lära sig.
Våga utvärdera
Man är oftast själv om att sätta betyg på de egna eleverna. Man märker därför inte nödvändigtvis om betygen är påverkade av olika former av bias eller om man är för sträng (eller för snäll) jämfört med andra lärare. Ett sätt att utvärdera sin betygsättning kan vara att byta underlag för några elever med en ämneskollega och jämföra vilka betyg man satt på dem.