Industrin är okänd i gymnasievalet

Det industritekniska programmet har under flera år haft färre sökande i relation till behovet av yrkesutbildade inom området. Flera initiativ har tagits för att öka intresset för programmet. Ett är branschorganisationen Teknikföretagens kampanj Tekn-IQ, som Yrkesläraren har berättat om tidigare.

Syftet med kampanjen, som startade år 2001, är att få fler att söka det industritekniska programmet och att stärka dem som redan går där.

Till det här läsåret sökte 1 904 ungdomar det industritekniska programmet i första hand. Det är en ökning med 368 personer jämfört med ett år tidigare.

Mats Andersson, ansvarig för yrkesutbildning inom Teknikföretagen. Foto: Privat

– Positivt med en relativt kraftig ökning. Men programmet skulle behöva vara avsevärt större. Svårt att säga en siffra men kanske tre gånger så många skulle behövas, säger Mats Andersson, som är ansvarig för yrkesutbildning inom Teknikföretagen.

Jobbar ni vidare med kampanjen Tekn-IQ?

– De som skulle söka till hösten 2022 fick ta del av kampanjen. Men parallellt har vi samarbetat med Ungdomsbarometern med en undersökning om kännedom och attityder till det industritekniska programmet och arbeten inom industrin.

Stor efterfrågan på arbetskraft 

Fokus i undersökningen har legat på Skellefteå där kommunen till hösten 2021 lade ner den skolförlagda delen av industritekniska programmet för att enbart ha det som lärlingsprogram.

Det här väckte frågor hos Teknikföretagen om varför intresset är så lågt för industritekniska programmet i Skellefteå där efterfrågan på arbetskraft inom kort kommer att vara stor, till exempel genom etableringen av batteri­fabriken Northvolt.

– Vi sa då att om kommunen väljer att till 2022 åter ha programmet skolförlagt så ska vi tillsammans med bland annat olika företag se till att få flera sökande. Resultatet visade dock att enbart tolv unga sökte programmet i första hand.

"Satsar kraft på att ge en relevant bild"

Tillsammans med Ungdomsbarometern har Teknikföretagen nu genomfört en undersökning om ungdomars syn på industritekniska programmet och på industrin i Skellefteå. Resultaten visar att industritekniska programmet är tämligen okänt och i ännu högre grad är industrin okänd.

– Många vet inte vad industrisektorn innebär för jobb. Om man har en bild så är den förlegad men i ännu högre grad har man en ickebild. Att man inte har en bild av industrin är på ett sätt enklare för oss än om bilden hade varit negativ. Vi behöver satsa kraft på att ge en relevant bild av industrin i stället för att förändra en negativ bild, förklarar Mats Andersson.

Många unga i Skellefteå får inte heller kopplingar till industrietableringar på orten utan ser det mer som byggarbetsplatser.

– Vi tror att de erfarenhet vi bygger upp i Skellefteå är applicerbara på övriga landet. En viktig del blir att synliggöra industrin och att få utbildningsanordnare och företag att jobba tajtare ihop. Det kan handla om studiebesök och att skolan i sin undervisning förmedlar vad industrin innebär i dag. En viktig kännedom för skolorna är även att flickor i nästan lika stor grad som pojkar är positiva till arbete i industrin.