"Skolverket ser nu ut att missa att öka ungas livsmöjligheter”

Taufeeq Saleh kom till Sverige och upplevde det tufft att få jobb utan kontaktnät – nu driver han själv en jobbplattform för att få fler unga i arbete.

Ida Norström leder ett grönt energiföretag som satsar på ny teknik.

Janna Naser och William Khouz håller på att ta fram nytt isoleringsmaterial av alger.

Gemensamt för alla? De testade och utvecklade sina affärsidéer som UF-företag på gymnasiet.  

Deras berättelser är starka – och inte unika. 

I år slår vi på Ung Företagsamhet (UF) ett nytt rekord då 38 824 gymnasieelever startar UF-företag. Totalt har vi utbildat nästan 600 000 gymnasieelever i entreprenörskap sedan starten 1980. I år finns vi dessutom på hälften av Sveriges grundskolor där vi erbjuder lärare och elever läromedel och utbildningar i entreprenörskap.

Genom våra utbildningsmetoder får eleverna utlopp för sina kreativa idéer, utvecklar förmågor som att samarbeta, ta ansvar och problemlösning. 

Minskar arbetslösheten

Forskning visar även att tidigare UF-företagare kommer snabbare ut på arbetsmarknaden, har färre arbetslöshetsdagar, startare oftare företag som anställer fler. Våra metoder har även positiva effekter på jämställdheten inom näringslivet, då kvinnor med UF-bakgrund har hela 80 % större sannolikhet att starta aktiebolag. Vår metod fungerar även för alla gymnasieprogram. Taufeeq, Ida, Janna och William gick exempelvis program som teknik, el- och energi samt naturvetenskap.

Vi rustar helt enkelt unga med förmågor och kompetenser som de har nytta av hela livet, oavsett om det är som företagare eller anställd.

Att vi nyligen utsågs till Årets samhällsaktör, kategori ledarskap, för vår positiva påverkan på samhället är ett fint kvitto på verksamhet och resultat som vi är stolta över.

Samtidigt är vi oroade och besvikna över att Regeringen och Skolverket nu verkar missa ett gyllene läge att ge fler unga bättre, och mer likvärdiga, förutsättningar att möta sin framtid.

Ämnesbetyg väntar

2025 ska gymnasieskolan få ämnesbetyg, där ett stort reformarbete har pågått länge och som nu är i slutfasen, där vissa delar redan är beslutade. Vi har nyligen lämnat in vårt tredje remissvar med konkreta förslag för att öka entreprenörskapet. Företagsamhet finns med i samtliga gymnasieprograms examensmål och är en viktig komponent för ökad anställbarhet och försörjning på dagens arbetsmarknad. Men vi ser en stor risk att reformen enligt nuvarande förslag kan minska entreprenörskapet i gymnasieskolan, när den istället borde öka.

Det är helt fel väg att gå.

Inte minst med tanke på 140 000 unga i Sverige är i utanförskap, vilket innebär att de varken studerar eller arbetar, enligt en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF – en siffra de larmar om kan öka på grund av konjunkturen. Dessutom har Skandias stiftelse Idéer för livet räknat fram att den samhällsekonomiska förlusten för varje ung person som inte klarar gymnasiestudierna är hög - det kostar samhället 54 miljarder kronor för varje årskull, enligt en ny rapport.

Forskning visar att entreprenöriellt lärande stärker elevers självförtroende, självledarskap och studiemotivation generellt. Att bryta utanförskap kräver många insatser och vi anser att ökad företagsamhet och entreprenörskap kan spela en viktig roll.

Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Läs mer: Replik från Skolverket:

”Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter”