"Nationella provet i matte slår undan benen på yrkeseleverna"

För de flesta elever på gymnasieskolans yrkesprogram är det nationella provet i matematik (1A) irrelevant och förenat med stress och rädsla att inte räcka till. År efter år ser vi i Skolverkets sammanställning att en stor andel av eleverna på yrkesprogrammen i Sverige får underkänt på det nationella provet i matematik 1A.

Man kan säkert dra olika slutsatser utifrån den statistiken, men för mig som undervisar de här eleverna är det tydligt att provet behöver utformas radikalt annorlunda. Annars kommer vi år efter år ha en stor grupp elever som riskerar att inte klara sin gymnasieexamen. Det leder i sin tur till att Sverige går miste om hett eftertraktad yrkeskompetens och att alldeles för många ungdomar riskerar att hamna i utanförskap. Det har vi inte råd med.

Relevanta kunskaper

Så, vad är då problemet? De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet har siktet inställt på att jobba som plattsättare, svetsare, golvläggare, florister eller andra praktiska yrken. De vill bli duktiga på sina yrken – sällan läsa vidare efter gymnasiet. Grundläggande kunskaper i matematik är naturligtvis viktigt, men de ska vara relevanta och kopplade till deras yrken. 

Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den utbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Enligt Skolverkets föreskrifter ska undervisningen ge eleverna “förmåga att kommunicera matematik muntligt, skriftligt och i handling” - men några muntliga eller praktiska moment finns inte när det är dags för yrkeseleverna att skriva nationellt prov.

Eleverna borde inte komma till min mattesal och läsa inför ett nationellt prov - det är i stället jag som borde gå ut i deras verkstad och blanda in relevant matematik. Jag borde låta eleverna räkna ut vinklarna i samband med ett husbygge och beräkna hur mycket ventilation som behövs. Jag vet, detta ska redan göras, men det nationella provet tar inte hänsyn till yrkesanpassningen vilket i praktiken leder till att lärarna låter eleverna öva på det som kommer att mätas och inte det som är relevant för dem att lära sig.

Behövs ett omtag

För att göra det än mer problematiskt har vi skollagens formuleringar om att resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen.

Bara för att vara tydlig: Jag förespråkar inte att vi ska sänka ribban för de här eleverna, men vi behöver hitta andra sätt för dem att visa sina kunskaper. För jag som lärare ser ju att de många gånger kan betydligt mer än de får möjlighet att visa på de nationella proven.

De nationella proven ska bli digitala redan till våren. Föreställ dig en plattsättare, stylist eller rörläggare framför en dator med en stressande timer, där hen ska lösa uppgifter kring räta linjens ekvation, Pytagoras sats och faktorisering. Med ett ”klarar jag inte detta så får jag kanske ingen examen”, ekandes i huvudet.

Skolverket behöver ta ett omtag kring det nationella matematikprovets konstruktion utifrån ett yrkesprogramsperspektiv. Dagens prov är utformat för teoretiker - inte praktiker. Sverige har inte råd att slå ut framtidens yrkesarbetare redan det första året på gymnasiet. Och statistiken talar sitt tydliga språk – andelen som inte klarar matematiken på yrkesprogrammen ligger högt år efter år.

Så kan vi inte fortsätta att ha det.

Otto Blomqvist, förstelärare i matematik på Praktiska Gymnasiet i Halmstad, och vinnare i kategorin årets gymnasielärare på Lärargalan 2023

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.