”Inför prova-på-veckor innan eleverna börjar gymnasiet”
Olof Geijer är yrkeslärare på el- och energiprogrammet på Västerbergslagens utbildningsförbund i Ludvika.
Vi lärare debatt Det är inte alls ovanligt att elever får gå om årskurser, eller blir erbjudna ett fjärde år på gymnasiet. Ett annan lösning skulle kunna vara att införa prova-på-veckor innan valet till gymnasiet, där eleverna får en inblick i kunskapskraven. Incitamentet skulle sända signaler till både elever, föräldrar och glädjebetygssättare, skriver yrkesläraren Olof Geijer.
När jag hör ordet betygsfusk, så drar jag mig till minnes hur glädjemätare och bränsleförbrukningsskandaler för några år sedan användes i bilbranschen för att öka försäljningen Det resulterade i tusentals osålda fordon på parkeringar, som sedan fick skeppas tillbaka.
Tidsandan antyder att tomma yrkestitlar utan verklig kunskap bakom är viktigare än yrkesstolthet. Jag har noga läst betygskriterierna och förvånas över att kravnivån för höga betyg ofta är lägre än vad jag anser vara rimlig och när jag själv är något mer återhållsam, kanske för att jag i någorlunda närtid har ett förflutet i det praktiska yrket jag lär ut, och jag kan svara för de bedömningar som jag ger.
”Orättvist mot eleverna”
I samma anda ligger också att skolan har varit snabb med digitaliseringar och moderniseringar, för att skolan ska vara lika rolig som mobiler och dataspel. En kamp som från början är dömd att misslyckas. Jag kan ibland tycka att det är aningens orättvist mot eleverna när de får en spelkonsol i knät och tvingas använda den till att läsa texter, skriva essäer, och låtsas forska på Google, när allt de vill göra är att spela spel och scrolla på reels i det oändliga. Kan man också ana att eleverna är brådmogna i sin sociala utveckling, mycket på grund av samma sak? Naturligtvis på gott och ont, då jag samtidigt önskar att barn får vara barn så länge som möjligt.
Det är inte alls ovanligt att elever får gå om årskurser, eller blir erbjudna ett fjärde år på gymnasiet. Borde inte det vara en möjlighet i grundskolan också? Ett tionde år, eller ett elfte? Ett sätt att testa detta skulle till exempel kunna vara att införa prova-på-veckor innan valet till gymnasiet, där eleverna får en inblick i kunskapskraven. Incitamentet skulle sända signaler till både elever, föräldrar och glädjebetygssättare.
Personlig lämplighet viktig på yrkesprogram
Ofta anklagas friskolor, där jag själv började min karriär, för betygsfusk. Det förekommer naturligtvis på sina håll, men ofta har friskolorna höga interna krav, det finns såklart också lycksökare i branschen. Problemet är snarare nationellt eller till och med internationellt, i alla skolformer. Det finns ett sorts syfte och sundhet med ungdomar som gör någon form av revolt mot äldre, för att uppnå en önskad förändring. Någonstans får man stå till svars för sina kunskaper som man har betyg i, om det så är när den kallsvettiga läkaren ska operera din njure står där med skalpellen och undrar vad han gör där, eller när vattenskadan efter snickarlärlingen får betalas av firman. Lika lång tid som vi har haft problemen tar det att vända trenden, man lurar sig själv om man tror att det går att kortsiktigt förändra med enbart reformer, det behövs nya värderingar, stabilitet och kontinuitet. Avslutningsvis kanske vore det bättre med en samlad bedömning istället för betyg i de yrkesinriktade kurserna, då personlig lämplighet där är en stor faktor, kontra betygen som verktyg för vidare studier.
Olof Geijer, yrkeslärare på el- och energiprogrammet på Västerbergslagens utbildningsförbund i Ludvika
LÄS ÄVEN
Stora skillnader i resultat för yrkesprogrammen
”Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter”
