”Nytt beslut kan leda till fler avhopp”

Gymnasieutbildningar ska anpassa mer till där jobben finns. Lagändringen ska träda i kraft om ett par år. Foto: Getty Images

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Yrkesläraren

Utbildningsdepartementet Utbudet av gymnasieutbildningar ska styras mer av arbetsmarknadens behov. Risken finns att avhoppen ökar om inte unga kommer in på det program som de önskar, kommenterar yrkesläraren Anders Lövgren.

Björn Andersson

30 aug 2022

Ett syfte med regeringens förslag och riksdagens beslut, som togs före sommaren, är att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

Så här står det bland annat:

”När en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov”.

Behöver rekrytera

Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen, är en av flera företrädare för näringslivet som välkomnar beslutet.

– Att ett dimensioneringssystem kommer på plats är viktigt för att undvika resultat som ingen vill se, det vill säga att eleverna utbildas till arbetslöshet, att näringslivets rekryteringsbehov inte tillgodoses och att samhällskostnaderna därmed successivt växer, säger han i ett pressmeddelande.

Anders Lövgren, är yrkeslärare på el- och energiprogrammet på NTI-gymnasiet i Västerås. Han ser både plus och minus med förändringarna.

– Jag är lite orolig för att det blir en utarmning av gymnasieutbildningar om de ska vara ekonomiskt produktiva. Det behövs också kulturarbetare, humanister och så vidare. Arbetsmarknadsutbildningar är Arbetsförmedlingens ansvarsområde och inte gymnasieskolans.

Risk för avhopp

Samtidigt ser han fördelar med beslutet.

– Syftet är gott då det behövs fler som vill jobba med de jobb som finns, till exempel inom vården och industrin. Risken finns dock att avhoppen ökar och att en större andel ungdomar inte vill gå gymnasiet om de inte kommer in på den utbildning de önskar, säger Anders Lövgren, som är ledamot i Lärarförbundets referensorgan för gymnasieskolan.

Lagändringarna ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Enligt beslutet ska kommunerna genom avtal med minst två andra kommuner samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett samverkansområde.