Fler elever på yrkesprogram – så här ska det gå till

Skollagen ställer nya krav på skolhuvudmännen att väga in arbetsmarknadens behov när de planerar och erbjuder utbildningar i gymnasieskolan och komvux. Utbudet ska både motsvara efterfrågan på utbildning och arbetsgivarnas kompetensbehov.

– Det måste finnas en plan för hur man ska jobba, både lokalt och regionalt. Att lägga över ansvaret på lärarna duger inte, säger Helen Myslek, enhetschef Skola och arbetsliv på Skolverket.

Bakgrunden till förändringen är den stora efterfrågan på anställda inom vård– och omsorg, men också i tillverkningsindustrin och inom teknikyrken. Skolverket har gett ut ett planeringsunderlag till skolhuvudmännen för att hjälpa dem att dimensionera sina utbildningar. Behoven ser olika ut i olika delar av landet, men generellt behövs fler platser på exempelvis vård- och byggprogrammen, medan behovet är lägre på bland annat samhällsprogrammet.

Många huvudmän arbetar inte tillräckligt systematiskt från förvaltningen ut till klassrummen.

På många håll finns redan ett upparbetat samarbete mellan skola och arbetsliv i lokala programråd och yrkesråd. Men på andra håll är kontakterna betydligt sämre. 

– Många huvudmän har inte en tillräckligt väl utvecklad organisation för samverkan mellan skola och arbetsliv eller för prao och apl. De arbetar inte tillräckligt systematiskt från förvaltningen ut till klassrummen, säger Helen Myslek.

Regeringen vill öka utbudet av yrkesutbildningar på gymnasial nivå och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden, något som ska bidra till en bättre matchning och stärka kompetensförsörjningen. Men informationen om fördelarna med att välja yrkesprogram är idag alltför bristfällig, anser Helen Myslek.

– Studie- och yrkesvägledningen måste stärkas och bli bättre på att synliggöra vilka möjligheter en yrkesutbildning kan ge och därmed också höja elevernas motivation till skolarbete. SYV behövs redan tidigt i grundskolan.

Helen Myslek framhåller också att arbetsgivarna behöver vara mer synliga och aktiva i sina kontakter med skolan och arbeta tillsammans med skolorna för att skapa fler apl-platser av god kvalitet och kunna erbjuda eleverna en bra handledning.

– Det här borde ligga i branschernas överlevnadsstrategier. De behöver kompetent personal och då måste de vara med och utbilda den. Det är inget som skolorna kan göra själva.

Arbetsgivarna måste också vara beredda på att släppa de medarbetare som kan vara intresserade av att själva bli yrkeslärare.

På vilka andra sätt kan man få fler att vilja arbeta som lärare på yrkesprogrammen?

– Vi måste kunna visa på olika karriärvägar även för branschen, och att bli yrkeslärare är en väg. Möjligheterna till vidareutbildning behöver stärkas och kanske kan fler kombinera undervisning med arbete i sitt tidigare yrke.

Följer det med några statliga pengar som underlättar steget från goda ambitioner till konkret verklighet?

– Nej, inte i dagsläget. Huvudmännen kan söka bidrag för lärarutbildning, men i övrigt följder det inte med några nya pengar.

Den som arbetar som yrkeslärare men inte har en yrkeslärarexamen kan gå ner i arbetstid för att studera. Arbetsgivaren kan söka statsbidrag som kompenserar den minskade arbetstiden.

Helen Myslek välkomnar att regeringen nu höjt ersättningen till handledare.

– De som tar emot yrkeselever på apl ska vilja göra det och känna att de växer med uppgiften. I bästa fall kanske de känner att undervisning och att möta elever som yrkeslärare även kan vara något för dem.

Hur kan Skolverket vara ett stöd?

– Vi har till exempel en digital utbildning för handledare. Fler än 93 000 personer har gått kursen, så vi vet att det finns många duktiga handledare ute i arbetslivet.

På Skolverkets webb finns också annat material som hjälper branscher och skolor att i samverkan bygga en bra apl-organisation. Där kan parterna också ta del av lärande exempel på hur skolor och arbetsplatser samarbetar.

LÄS ÄVEN:

Färre platser på fordons- och transportprogram

Yrkeselever får inte ens veta vilka inriktingar som finns

Branschkrav maxar ämnenas innehåll på yrkesprogrammen