Fahlén: Nu behövs fler apl-platser och fortbildning av yrkeslärare

Bristen på studie- och yrkesvägledare har varit ett problem i många år. På sina håll kan en enskild vägledare behöva ansvara för uppåt tusen elever. Problemet blir nu än mer akut med de nya ändringarna i skollagen där arbetsgivarnas behov kommer att väga tyngre vid gymnasieprogrammens dimensionering, menar Åsa Fahlén.

– Nu måste också elevernas möjligheter att göra välgrundade val stärkas genom en rejäl satsning på studie- och yrkesvägledning. Du kan aldrig tvinga en elev att välja ett visst program, men du kan ge eleven bättre förutsättningar att kunna göra ett bra val.

Att stärka arbetsgivarnas roll i utformandet av programmen tycker hon både är ”klokt” och ”rimligt” med tanke på att det råder stor brist på arbetskraft inom många yrken som yrkesprogrammen utbildar till.

Fortbilda yrkeslärare

Med en stärkt roll följer dock ett ökat ansvar:

– Arbetsgivarna kan bli bättre på att erbjuda apl-platser. Och de kan göra mer för att fortbilda yrkeslärare, inte minst inom de program som väntas växa framöver. Och inte minst kan de vara mer aktiva ute i grundskolorna och berätta om olika yrken och erbjuda prao-platser.

Vidare skulle hon gärna se att företagen går in och stöttar programmen mer än vad de gör idag.

– Vissa yrkesprogram är dyra i drift. De kräver avancerade maskiner som kommunerna inte alltid har råd med, där tror jag att företagen kan spela en mer aktiv roll.

De nya ändringarna i skollagen innebär också att kommuner, i avtal med andra kommuner, lättare kommer kunna samverka om planering och dimensionering av utbildning i ett större område.

Viktigt att gå samman

Även den ändringen välkomnar Åsa Fahlén. Men hon hade gärna sett att lagstiftarna gått ett steg längre:

– Nu bygger det på frivillighet, jag tycker att man borde ha pekat med hela handen. Idag finns många kommuner som inte själva klarar sitt gymnasieuppdrag.

Skulle man tvinga kommunerna att gå samman?

 – Nej, inte tvinga, men man borde ännu tydligare ha understrukit vikten av att kommuner borde gå samman.

Det görs ju på många håll idag?

 – Jo, men inte i tillräcklig grad. Jag förstår att kommunens roll i första hand är att värna kommunens egna invånare, men alla elever måste kunna välja alla typer av program inom ett rimligt avstånd från där de bor. Och så ser det inte ut idag.

Hon menar att utbudet av utbildningar skulle kunna bli bättre med ökad kommunsamverkan.

– Idag finns en överetablering av vissa utbildningar och en underetablering av andra. Det gynnar varken elever eller arbetsgivare. 

Ändringar i skollagen:

Nu har bestämmelserna i skollagen trätt i kraft om att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Syftet är att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden.

Lagändringarna började gälla från den 1 juli i år och ska tillämpas första gången för utbildningar som påbörjas 2025.

Läs mer:

Hett eftertraktade på arbetsmarknaden

Fler utbildningar ska leda till jobb