Näringslivet har listat avgörande problem för yrkesprogrammen

Det märks ett ökat engagemang i hela samhället för att förbättra den gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige. Det menar experten Magnus Wallerå vid Svenskt Näringsliv.

– När arbetsmarknadens behov får större utrymme kan inte kommunerna fortsätta att lägga ner utbildningar i brist på elever.

Svenskt Näringsliv har under lång tid påpekat behoven av att reformera den gymnasiala yrkesutbildningen. I en omfattande rapport tidigare i år presenterade man en rad förslag för att råda bot på sex huvudsakliga problem:

• Branscherna kan inte påverka utbildningarnas innehåll.
• Utbudet svarar inte mot arbetsgivarnas behov.
• Huvudmännen tar inte ansvar för utbudet.
• För få vill gå en yrkesutbildning.
• För få kan gå en yrkesutbildning.
• Många elever hoppar av eller går ut med ofullständiga betyg.

Magnus Wallerå, avdelningschef kompetensförsörjning, menar att det numera finns en större konsensus kring försöken att lösa dessa problem.

– Jag hör det från politiken och jag hör det från SKR, både i dess roll som arbetsgivare och som företrädare för kommunerna. Det rör på sig nu.

I Lars Stjernkvists utredning, som nyligen ledde fram till en proposition, lyfter man fram Svenskt Näringslivs gamla krav att det inte bara ska vara elevernas önskemål som styr utbudet av utbildningar – även arbetsgivarnas behov ska vägas in.

Men det går väl inte att få en elev att gå en utbildning som vederbörande inte är intresserad av?

– Det kan aldrig handla om att tvinga en elev att välja en viss utbildning. Men genom att tvinga kommunerna att erbjuda utbildningar som arbetsgivarna efterfrågar så får vi ett större utbud.

Så en kommun ska kunna tvingas att ha kvar en utbildning som ingen vill gå?

 – Varje utbildning kanske inte måste erbjudas i varje kommun, men regeringen håller med oss om att kommunerna och regionerna ska börja samarbeta mer så att alla utbildningar åtminstone finns inom pendlingsavstånd.

Andelen elever på de nationella programmen som börjar på en yrkesutbildning har sjunkit det gångna decenniet och ligger nu på cirka 30 procent. För att möta kompetensbehovet i privat och offentlig sektor – det har Svenskt Näringsliv räknat ut med hjälp av SCB – behöver 40 procent av varje årskull ta examen från ett yrkesprogram.

– Vi menar att man därför måste minska antalet platser på de högskoleförberedande programmen där arbetsmarknaden inte ser lika bra ut.

För att råda bot på problemet att många elever på yrkesprogrammen aldrig tar examen så har Svenskt Näringsliv lanserat ett radikalt förslag: att göra skolpengen delvis resultatbaserad genom att 20 procent betalas ut först när eleven tagit examen.

Innebär inte detta en ökad risk för glädjebetyg?

 – Risken finns, men jag tror att man kan minimera den genom att införa yrkesprov på alla utbildningar. Och genom att stärka Skolinspektionens roll.

Läs mer:

Koppling till arbetslivet ger gedigen utbildning

Läraren måste ha inflytande i sin kompetensutveckling