Nya yrkesprogram: Så här tycker lärarna

En treårig utbildning med mindre matte, svenska och andra teoretiska ämnen. Så ska de nya yrkesprogrammen på gymnasiet se ut, enligt förslagen i utredningen "Fler vägar till arbetslivet". Här berättar fyra lärare om sina åsikter om framtidens program.

Emil Karlsson, lärare på restaurang- och livsmedels­programmet på Ängelholms gymnasium.

– Förslaget, som jag tolkar det, har stor chans att ”fånga upp” de elever som i dagens utbildningssystem hamnar i ett vakuum mellan skola och arbetsliv och samtidigt ge branscherna ett större underlag för potentiella medarbetare med den yrkesskicklighet som krävs. Glädjen byggs mest på att vi som yrkeslärare får möjligheten att ge ännu mer av vårt yrkeskunnande till de elever som i framtiden kvalificerar sig till, förhoppningsvis, den ”nya” yrkesutbildningen.

– Frågan angående ett A-lag och ett B-lag blir jag lite provocerad av. De elever på yrkesintroduktion som har ett intresse för yrket OCH vi lärare lyckas nå har, enligt min erfarenhet, lika stora chanser på arbetsmarknaden som våra elever med gymnasieexamen från ”vanliga” gymnasiet. I mitt fall som yrkeslärare på Restaurangprogrammet vill en arbetsgivare ha en anställd som kommer i tid med rätt utrustning och ett stort intresse och vilja för att göra ett bra jobb, de efterfrågar inte godkända betyg i Matematik eller Historia. Att det skulle handla om ett B-lag är, i mina ögon, en kvarleva av en ouppnåelig dröm om att alla har samma förutsättningar och/eller alla kan lära sig allt, det är bara en fråga om resurser från skolan. Att lära sig nya saker är en livslång process, vad vet vi om en elevs mognad och studiemotivation om fem år? Då kanske eleven vill, kan och orkar läsa in de missade kurserna på Komvux, Folkhögskola eller annan utbildningsplats.

Läs Emil Karlssons debattartikel här:De nya yrkesprogrammen: ”Risk för stelbent innehåll”

 

Kent Andersson, lärare i matematik och idrott och hälsa på yrkesintroduktionsprogrammet, Alléskolan i Hallsberg.

– Det är mycket som är bra. Framför allt syftet att ge ungdomar med problem i skolan chansen att få en yrkesutbildning, och i förlängningen ett jobb. Men samtidigt finns många vardagssaker och organisatoriska delar som kan komma i vägen när det nya programmet ska organiseras. Om det här ska fungera krävs goda förutsättningar för yrkesläraren för att kunna vara det stöd som de här ungdomarna behöver. Det är avgörande för elevernas resultat. Jag skulle vilja hävda att i nio fall av tio har eleverna svårt för att vara i skolan fem dagar i veckan, av olika anledningar. Det är en jättestor del av mitt jobb – att få eleverna att känna sig välkomna och att det är värt att gå hit.

– Vi vet ju att det är förhållandevis tufft att hitta APL-platser på många håll. Då kan det bli ganska svårt att få tag på APL-platser till elever som kanske inte riktigt är vana vid att gå upp ur sängen fem dagar i veckan. Även antagningsprocessen kan bli en svårighet. Först ska de som har behörighet till nationella program få välja program, därefter de som går på introduktionsprogrammen och sedan – om det finns platser kvar – så kan man ta in övriga elever. Det kan i praktiken innebära att det bara finns kvar platser på något enstaka program som eleven absolut inte vill utbilda sig inom, för den som vill läsa en 1 900-poängsutbildning.

Läs mer om Kent Anderssons åsikter här: Debatt: APL blir en svår nöt att knäcka

 

Eva Bida, yrkeslärare på programmen barn och fritid och vård och omsorg, och Magnus Fasth, yrkeslärare på VVS- och fastighetsprogrammet. Torekällgymnasiet.

– Trots utmaningarna kan yrkesskolan vara en lösning för att minska sysslolöshet bland ungdomar. I exempelvis Södertälje står många elever utan behörighet till gymnasiets nationella program. För dessa ungdomar kan yrkesskolan bli en möjlighet att hitta en väg till sysselsättning och en framtid på arbetsmarknaden.

Det är positivt att yrkesintroduktionen får en tydligare inriktning och att elever får mer yrkesspecifika kurser. Men för att yrkesskolan ska lyckas måste utbildningen förankras väl i branscherna. Det är ju branschernas krav och behov som styr elevernas anställningsbarhet. Om utbildningen inte lever upp till dessa krav kommer den att misslyckas i sitt syfte att skapa jobb för eleverna.

 

 

 

 

 

– En av de största utmaningarna vi ser är hur teoretiska inslag hanteras i yrkesutbildningen. I dagens yrkeskurser ingår redan mycket teori, som planering, dokumentation och utvärdering i både tal och skrift. Om eleverna antas till yrkesskolan utan förkunskaper i exempelvis Svenska och Matematik kan detta skapa svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen fullt ut. Yrkesutbildningar kräver goda teoretiska kunskaper för att kunna omsättas i praktiken. På vår skola arbetar vi aktivt med att skapa en helhet för eleverna, där teori och praktik hänger ihop – något som riskerar att gå förlorat i yrkesskolans upplägg.

Läs Eva Bidas och Magnus Fast debattartikel här: Debatt: Blir eleverna anställningsbara?