
Sylve Johansson, lärare i svenska, inleder lektionen. Temat är tal och eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet ska presentera en meny. Foto: Magnus Andersson
Reportage Vad betyder confiterad lax? Det är en av många frågor som dyker upp när eleverna har undervisning i svenska och yrkesämnen integrerat. Uppgiften i dag är att presentera en trerätters meny.
Yrkesläraren Pelle Djervf Notklev förbereder ett av borden i restaurangen på Kungsgårdsgymnasiet i Norrköping. Då och då svarar han på frågor från sin kollega Sylve Johansson och eleverna som har lektion i svenska och serveringsämnen.
Vad betyder egentligen späda morötter?
– Det är en liten morot som inte har växt så länge. Den är koncentrerad i smaken och har en crunchig textur, lite som päron. Det är viktigt med olika texturer i en måltid, säger Pelle Djervf Notklev. Eleverna sitter kring runda bord och svenskläraren Sylve Johansson delar ut ett gammalt nationellt prov i svenska som handlar om tal. Temat den gången var ”tid för förändring”.
Talen ni ska öva på i dag har koppling till er kommande yrkeskarriär.
– Men talen ni ska öva på i dag har koppling till er kommande yrkeskarriär. Skriv ett manus utifrån menyn. När ni sedan ska hålla talen om en vecka tänk på kroppsspråk och på att tala tydligt och engagerat. Talet ska vara tre till fyra minuter långt. Ni kan börja med att hälsa välkommen till restaurang Kvarnen och berätta om de olika råvarorna, säger Sylve Johansson till ettorna på restaurang- och livsmedelsprogrammet.
Kungsgårdsgymnasiet satsar på att få mer undervisning ämnesintegrerad. Något som välkommas av de båda lärarna som samverkar på dagens lektion.
Yrkesläraren Pelle Djervf Notklev menar att ämnessamverkan bland annat är tidsbesparande.
Sylve Johansson, lärare i svenska, inleder lektionen. Temat är tal och eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet ska presentera en meny. Foto: Magnus Andersson
– Om vi kan jobba med två ämnen samtidigt så får eleverna mer tid med svenska och mer tid med mina yrkeskurser. I dag får jag med en del från mina kurser i service och bemötande 1 och servering 1 där eleverna ska presentera mat för gäster. Samtidigt får de undervisning i svenskämnet, säger han.
Pelle Djervf Notklev ser ingen större risk med att något ämne blir hjälpämne och äts upp av ett annat vid ämnesintegrering.
– Nej, vi har också renodlad yrkesundervisning och renodlad svenskundervisning till exempel, säger Pelle Djervf Notklev som har arbetat 14 år som yrkeslärare.
Nu kommer en elev från trean fram till honom och frågar efter blommor till matsalen på nedre plan och en av ettorna visar sin meny. Han har valt att presentera indisk mat.
– Det här blir jag nyfiken på, du måste berätta för gästerna vad karahi-gryta är för något.
Tala tydligt och tänk på kroppsspråket. Läraren Sylve Johansson och Oliver Sundström resonerar kring vad som är viktigt när man möter gästerna. Och Philip Lundberg har tagit plats på restaurangen. Foto: Magnus Andersson
De flesta eleverna har valt att presentera den meny som har delats ut. Det är den så kallade debutantlunchen 2020 som treorna serverade till ettorna på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Confiterad lax är ett begrepp som väcker frågor.
– Det är lax som kokas i olja på låg temperatur. Man vinner mycket smak på detta. Fett är ju smakförstärkande. Gott ja. Nyttigt nej, säger Pelle Djervf Notklev och möts av skratt.
Svenskläraren Sylve Johansson tycker att yrkesämnen ger draghjälp till hans ämne.
– Motivationen ökar hos eleverna när vi knyter an till områden om restaurang. Jag kan inom deras yrkesinriktning smyga in viktiga delar som ingår i svenskämnet. Att skriva och hålla tal som vi arbetar med nu fungerar utmärkt här i restaurangen, säger han.
Men hur får du in klassisk litteratur och andra områden?
– Nyligen har vi gått igenom antiken så vi hinner med det också.
Det läser vi när vi enbart har svenska. Men man kan inom många kunskapsområden i svenska koppla till elevernas intresse när det gäller restaurang och livsmedel. Mycket i litteraturen handlar ju om mat och dryck, svarar Sylve Johansson.
Andra ämnen än svenska som yrkesläraren Pelle Djervf Notklev tycker att yrkeskurserna passar bra att samverka med är till exempel engelska och matematik.
Emma Backlund och Oliver Sundström tror att de kan lära sig mer när de har yrkesämnen och andra ämnen integrerat. Foto: Magnus Andersson
– I matlagningskurserna arbetar de ihop med matematik. I mina kurser passar svenska bäst in, säger han.
Eleverna Emma Backlund och Oliver Sundström har så här under första terminen svårt att säga hur de ser på att jobba ämnesintegrerat.
– Jag tror nog att man kan lära sig mer när man blandar in ett mer teoretiskt ämne tillsammans med yrkesämnena. Hittills känns det bra att ha svenska och restaurangämnen. Det blir intressant och roligt, säger Emma Backlund.
Oliver Sundström gillar svenska men tycker att de praktiska ämnena är roligast.
– Talet som vi ska göra till en meny tycker jag är intressant. Visst, det kan vara läskigt att tala inför folk ibland men det brukar lösa sig, säger Oliver Sundström, som har sommarjobbat på en restaurang i Norrköping.
– Då fick jag servera en hel del och gå ut med färdig mat. Då behövde man inte presentera menyn men det är bra att lära sig inför framtiden, säger han inne i köket där de äldre eleverna tillagar dagens lunch.
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.