
Samir Kashaf har gått på Agnefrids gymnasium och jobbar nu på verkstad i närheten.
Yrkesläraren Lars Svensson instruerar eleverna Benjamin Andersson, Josef Standler Jansson och Oliver Dyriklede om ett motorbyte. Foto André de Loisted
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
På så att säga helt rätt plats i Malmö hittar vi Agnefrids gymnasium. Runt skolan finns verkstäder för alla större bilmärken. På någon av dessa gör eleverna på programinriktningen för personbil sin apl och många får jobb direkt efter skolan.
På skolan möter vi Lars Svensson som visar en bild han fått i mobilen från en av sina elever, Neo Östberg, på morgonen:
– Han visar att han är på jobbet nu.
De har provat olika plattformar och appar men de insåg att det enklaste för eleven var att helt enkelt bara sända en bild för att visa att han eller hon är på plats.
Parallellt ska loggboken fyllas i när de är på sin arbetsplats två dagar i veckan.
– De kan skriva bara väldigt enkelt som att ”nu servar jag en bil”. Ändå tycker en del elever att det är krångligt. Och det är klart att det inte är mycket att skriva i början, då blir det mest ”T”, säger Lars Svensson, som själv gått Skolverkets handledarutbildning.
Bokstaven ”T” står för att eleven tittar på när handledaren visar. Nästa steg är ”M” när eleven själv kan medverka och prova att lösa uppgifter och sista steget är ”S” när eleven självständigt ska lösa uppgiften.
– Loggboken gör att jag enkelt kan följa progressionen hos en elev. Om eleven inte skrivit något vet jag ju inte mycket, säger Lars Svensson.
Han är ute och besöker sina elever regelbundet under deras 15 veckor långa apl. Som lärare ska han i trepartssamtalet på arbetsplatsen med eleven och dennes handledare följa med i utvecklingen. Det som sedan blir betygsgrundade. Han läser på före sina besök, kollar elevernas loggböcker och ser om de går framåt. Om inte tar han upp brister när de ses ute på arbetsplatsen.
Samir Kashaf har gått på Agnefrids gymnasium och jobbar nu på verkstad i närheten.
Idag är Lars Svensson ute hos hans tidigare nämnde elev Neo Östberg. Handledare är Ali Ibrahim, som samarbetat med Lars Svensson i 20 år. De vet väl var de har varandra. Det blir ett pågående samtal mellan dem och eleven.
Ali Ibrahim, som gått Skolverkets handledarutbildning, förklarar:
– Jag har jobbat här i 22 år och ville direkt när jag började här också ta emot elever. Jag är sträng men inte taskig. Vi har regler som de måste följa, det här är inte en skola. Du kan inte ta en paus när du vill.
Han har hunnit möta många elever varav en del fattar grejen snabbt, att det här är en arbetsplats, och tar det på allvar.
– En del gör inte det utan pillar med mobilen. Men jag vill att de ska få lära sig. Och om de tycker något är oklart ska de fråga. Jag visar och berättar och förklarar varför man till exempel behöver byta olja efter 1500 mil.
Det är just oljebyte Neo Östberg gör när vi är på besök:
– Nu kan jag göra det själv, säger han.
Därefter får Ali Ibrahim kontrollera och sedan kan de bocka av detta moment på arbetsprotokollet att det är gjort. Lars Svensson följer med bredvid, lyssnar och kommenterar ibland.
Att lösa ett arbete självständigt betyder alltid att handledaren sedan ska godkänna det. Eleverna får inte jobba i produktionsarbete.
– Men målsättningen är så klart att de ska kunna jobba självständigt även om jag är i närheten, säger Ali Ibrahim.
Vid bilen bredvid arbetar Måns Åberg som varit elev på Agnefrids gymnasium och gick ut för 2,5 år sedan. Nu är han fast anställd på den här verkstaden.
– Nu jobbar jag med en nybilsleverans.
Han förklarar att apl:en var mycket viktigt för honom:
– Det var där man lärde sig bäst. Alla är förstås olika men jag lär mig mest på att göra saker med händerna.
Men han tyckte inte att det var något problem att skriva loggbok:
– Det var bara att skriva in varje dag medan jag kom ihåg vad jag gjort, säger Måns Åberg.
Neo Östberg har vid vårt besök gjort den andra veckan av sin apl.
Hur var det att börja här?
– Det var rätt ok. Det är vuxenliv så det är bara att vänja sig. Som att jag börjar 7.15, fast idag var jag här redan 7.00, och vi slutar 16.15. Jag var kanske lite orolig i starten, rädd för att förstöra. Men alla är snälla här.
Det visar sig också att Neo är en av de mest motiverade eleverna, som vill lite extra. Han var här även i fredags fast det inte ingick i apl:en, han kom överens med sin lärare, Lars Svensson, som inte tyckte det var några problem.
– Jag har lätt att lära mig men jag vill helst lära mig genom att själv göra sakerna med händerna, då fastnar det, säger Neo Östberg.
Hur pratar ni om ansvaret du har när du lämnar en bil?
– Vi pratar en del om det, att det är viktigt att allt funkar, att allt sitter fast när man är klar, säger han.
Lars Svensson har just nu 14 elever. Han, som arbetat här på Agnefrids gymnasium sedan 2006, ser hur utmaningarna för skolan ökat.
– Idag är förkunskaperna mycket låga. Förr hade de åtminstone kanske bytt hjul på en sparkcykel. De har även dåliga teoretiska kunskaper i matte och svenska, precis som Pisa bekräftar. Och vi har nog de svagaste eleverna.
Just nu går här bara killar, men de har haft tjejer som varit mycket motiverade och direkt fått fast jobb, förklarar Lars Svensson.
Han blir tveksam på frågan om han kan ge andra lärare råd kring apl:
– Jag tycker man ska utgå från sina egna styrkor, det går inte att följa formen helt även om det går att få bättre struktur i en verkstad, säger han.
Vi är tillbaka på skolan och skolans egen verkstad. Här får Benjamin Andersson hjälp av klasskompisarna med sin egen A-traktor. Han går årskurs två, är 17 år och redan inne på sin femte egna A-traktor, alla Volvo.
– Jag köpte den i somras och den var i mycket dålig form. Men det här är hela mitt liv och intresse att få göra den i ordning. Och nu första halvåret har jag nog kört 3 000 mil…
Han är påtagligt stolt och lägger sedan till:
– Men den teoretiska delen av skolan är inte min grej men den måste göras.
Lars Svensson ser hans motivation tydligt:
– Kanske lär sig de elever som har sin egen bil här ännu mer, de är så motiverade, säger han.
Skolan söker bilar att reparera men har även egna. Här står till exempel en helt ny el-Volvo.
– Men gränsen för vad eleverna får arbeta med går vid 60 volt så stora delar av den här bilen får vi inte röra, i alla fall inte de orange kablarna. Men det är ändå en viktig bil att öva på, som med all infotainment.
En utmaning är att eleverna bäst gillar att göra jobb som de redan kan.
– Men de måste ju lära sig de svårare momenten också. Ute på verkstäderna består arbetet till 80 procent av service under apl-tiden. Men det är bara ungefär 20 procent av det vi lär ut på skolan, de övriga 80 procenten är mer avancerad utbildning.
Det kan till exempel handla om felsökning och då kan det gälla att läsa instruktioner ordentligt, något många av eleverna inte gillar alls.
– De tycker att det är tråkigt att läsa, ändå kan det vara där lösningen sitter när de letar ett fel, ett fel som kanske inte ens gett någon felkod, säger Lars Svensson och pekar på en bil de har inne i skolans verkstad, den startar inte och de har ännu inte hittat felet.
Läs mer:
Madeleine vårdar elevernas lärande
Så ser framtiden ut för yrkesprogrammen
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.