Yrkesprogram kan lyftas med idrott

Skolverket har analyserat hur det går för eleverna på landets 10 500 nationellt godkända idrottsutbildningar och 1 100 elever på riksidrottsgymnasier. Sammantaget går det väldigt bra: Eleverna hade läsåret 2022/23 ett högre genomsnittligt meritvärde jämfört med samtliga elever på gymnasieskolans nationella program – 258 poäng mot 233. Samtidigt visar Skolverket en illavarslande trend: den sociala snedrekryteringen till den Nationella idrottsutbildningen (NIU) blir allt sämre. För tio år sedan utgjorde andelen elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning 59 procent, 2022/23 hade den ökat till 75 procent.

En av orsakerna är att en relativt liten andel av eleverna, cirka 16 procent, kombinerar sin idrott med att gå på ett yrkesprogram. Den sociala bakgrunden bland elever på yrkesprogram är som bekant mer blandad.

– Det vore mycket välkommet om fler gymnasier kunde erbjuda idrottsinriktning på sina yrkesprogram, säger Skolverkets expert Maria Mattsson.

Idrottsprofil på yrkesprogram

Politikerna i Eskilstuna har tänkt i just sådana banor. För några år sedan bad de Rekarnegymnasiet – som erbjuder fotboll, handboll, simning och truppgymnastik – att undersöka förutsättningarna att ge fler elever på yrkeprogrammen möjligheten att välja en idrottsprofil.

Förut erbjöds idrottsinriktningen enbart på byggprogrammet (och på de högskoleförberedande programmen). Numera finns inriktningen också på delar av fordons-, el- och barn- och fritidsprogrammen.

– Tidigare valde vissa elever motvilligt högskoleförberedande program bara för att få fortsätta med sin sport, säger Jens Axdorph. Men nu behöver de inte göra det valet, nu kan de gå på sitt yrkesprogram i stället och därmed bli mer studiemotiverade.

Idag har skolan tio elever som kombinerar yrkesprogram med idrottsinriktning (NIU-elever), mot ett par-tre stycken tidigare. Men skolan har också ökat antalet yrkeselever som går på en lokalt godkänd idrottsutbildning (LIU), idag 33 elever mot ett fåtal förut. Det är aningen lättare att öka antalet där, eftersom LIU-elever har färre träningar i veckan. 

Men att erbjuda idrottsinriktning för över 40 yrkeselever har inte varit enkelt. De 15 apl-veckorna är den stora utmaningen.

– Vi funderade på att få med VVS- och fastighetsprogrammet också, men det gick inte. Där finns apl-platserna på en- eller tvåmansföretag som inte har den flexibiliteten, de kan inte åka och hämta en elev efter ett träningspass.

På barn- och fritid har det varit något enklare, där kan eleverna vara borta från till exempel en förskola några timmar för en träning. På byggprogrammet har skolan längre erfarenhet av att lösa apl-pusslet, men schemaläggningen kan bli riktigt knepig.

– I tvåan har de apl två dagar i veckan, i trean tre dagar i veckan. Byggföretagen har varit generösa genom att låta oss sprida ut apl-passen över en längre tid.

"Brinner för idrott"

Att vaska fram villiga företag har varit en stor utmaning.

– Det avgörande är att hitta företag som brinner för idrottsrörelsen, som tycker att det är viktigt att ungdomarna får den här kombinationen i sin utbildning.

Jens Axdorph berättar att skolan slits mellan två starka krafter. Å ena sidan de olika branschförbunden som är måna om att skolan utexaminerar elever som gått alla nödvändiga kurser och fått rätt mängd praktik - å andra sidan idrottsföreningarna som är måna om att alla elever kommer till alla träningspass.

– Det är komplext. Vi håller på att utveckla arbetet, jag tror att vi kommer att kunna erbjuda idrottsinriktningen till ännu fler. Våra yrkeslärare gör ett jättejobb när de lyckas manövrera mellan branschernas och idrottsklubbarnas krav.

Rekommenderar du andra gymnasier att gå er väg?

– Jag är stolt över att vi ger fler elever med olika bakgrund den här möjligheten, det blir en del av skolans viktiga kompensatoriska uppdrag. Men huvudmannen måste vara tydlig med att man vill detta, för det är dyrt också.

Dyrt?

– Ja, tänk dig själv att du har 25 elever på elprogrammet och att de tre elever som har idrottsinriktning måste vara borta under en viktig lektion. Det kostar förstås att ge dem extra undervisning efteråt.

Läs mer om idrottsgymnasier:

Därför lyckas idrottselever så bra på gymnasiet 

----