
Sana Stonem och Siar Rasooli uppskattar att få träna på engelskan i en trygg miljö.
Pedagogik Fel säng, fel mat eller fel frisyr. Det är några utmaningar som eleverna från Yrkesgymnasiet får lösa på engelska. Det finns bara fördelar med att integrera olika ämnen, tycker engelskläraren Armina Imamovic och yrkesläraren Carolina Alexandersson.
"Good afternoon. How can I help you?” Dagens uppgift för eleverna på Yrkesgymnasiet i Göteborg är att hantera en missnöjd engelsktalande gäst eller kund. Eleverna har skrivit dialog till en rad olika fall och nu är det dags att spela upp inför lärare och kurskamrater. Eftersom de är en blandad klass är det förutom engelska en hel rad olika yrkesämnen som ska bedömas.
I dag är hotell och turismläraren Carolina Alexandersson och engelskläraren Armina Imamovic på plats. För de övriga yrkeslärarna filmas rollspelen så att de kan bedöma dem senare.
– Det bästa är naturligtvis att alla berörda lärare är med, men när det är så många inblandade kan det vara svårt att få ihop schemat, säger Carolina Alexandersson.
Först ut bland rollspelen är Sana Stonem som står i en hotellreception. Natalie Bjursjöö agerar gäst. Hon ska checka in och blir missnöjd av flera orsaker: först är rummet inte färdigt, sedan är sängen inte stor nog.
– Wrong again. The room is not what I had expected. I will write a bad review, säger hon upprört.
– I'm so sorry. Can I maybe offer you some chocolate or champagne as compensation, föreslår Sana Stonem.
– Jättebra att du ber om ursäkt och ger flera olika förslag på kompensation som gästen också tar emot, kommenterar Carolina Alexandersson. Ett tips är att alltid i förväg kolla med arbetsgivaren vilken typ av ersättning som är okej. Får man ge rabatt? Bjuda på något i restaurangen? Eller ge en kupong? Målet är ju att gästen ska känna sig nöjd.
Sana Stonem och Siar Rasooli uppskattar att få träna på engelskan i en trygg miljö.
Näst ut är frisöreleven Didi Bernhardsson vars kund gestaltas av Carolina Alexandersson. Hon vill ha samma nyans på håret som Disneyprinsessan Ariel, men berättar inte att hennes hår redan är behandlat och därför blir resultatet grönt i stället för rött. Till slut lyckas Didi Bernhardsson tillfredsställa även den här kunden genom att lova en ny behandling utan kostnad.
Nu är det dags för Natalie Bjursjöö, som går på restaurang- och livsmedelsprogrammet, att agera servitris. Ett kuvert står uppdukat men gästen vill byta bord till fönsterbord, vilket tyvärr inte är möjligt. Men med god mat och en fri drink i baren slutar även den här historien lyckligt.
– Tänk på kroppsspråket som är så viktigt i de här situationerna. Att inte luta sig över en gäst eller att verka nonchalanta utan att vi är ödmjuka och tydligt visar att vi är där för dem, säger Carolina Alexandersson.
– Jag ser också den stress som flera av er känner. Men försök att ta det lugnt. Ni kommer att möta den här typen av gäster och då är alltid det bästa att tala långsamt och tydligt och att inte hetsa upp sig, säger Armina Imamovic.
Det är tredje året som Carolina Alexandersson och Armina Imamovic jobbar ämnesintegrerat med gäst- och kundbemötanden på engelska, och de ser bara fördelar med att samarbeta.
– Det blir roligare, man har någon att bolla med och man sparar mycket tid, säger de.
Och eleverna håller med. De upplever inte att det känns stressigt att bli bedömd av flera lärare vid samma tillfälle utan tycker i stället att det gör uppgifterna extra meningsfulla.
– Det blir att slå två flugor i en smäll, säger Sana Stonem.
Förutsättningen för att få till ett gott samarbete över ämnesgränserna är god planering och att tydliggöra målen tipsar Armina Imamovic och Carolina Alexandersson.
– Till en början behöver man lägga tid på att göra ett bra upplägg för båda ämnena. Vad är det som ska bedömas i respektive kurs? Vad måste uppgiften innehålla? Hur kan den presenteras? säger Carolina Alexandersson.
Allra bäst blir det om båda lärarna finns med i klassrummet så att de tillsammans kan arbeta med processen. På Yrkesgymnasiet har yrkeslärarna ett flexibelt schema, eftersom de gör många APL-besök, och Carolina Alexandersson har därför kunnat vara med på en del av Arminas Imamovics lektioner.
– Men förutsatt att man vill samarbeta går det ju oftast att lösa, säger Armina Imamovic som har erfarenhet från flera skolor.
Förutsatt att man har lagt tid på att ta fram ett bra upplägg, ser de inte heller någon större risk att ett av ämnena förbises eller kommer i kläm.
– I engelskan kan jag bedöma språkfärdigheter oavsett innehåll och situation. Dessutom är det här momentet bara en del av undervisningen. Jag har gott om tid att göra andra delar som exempelvis litteratur, säger Amina Imamovic.
För henne innebär samarbetet att hon får en bredare bild av eleverna genom att se dem i sin yrkesroll.
– Oftast växer de och visar en annan sida än vad de gör på en vanlig engelsklektion. Att möta dem i exempelvis frisörsalongen eller verkstaden hjälper mig att skapa relation och ger mig förståelse för vad de arbetar med.
Armina Imamovic och frisöreleven Didi Bernhardsson.
Dessutom får hon värdefull information som hon kan använda i engelskundervisningen.
– När de kommer tillbaka från sin APL börjar jag alltid lektionen med att be dem berätta vad de har gjort. När de berättar om olika situationer frågar jag: vad hade du sagt om detta hade varit på engelska?
Att ofta anknyta till yrkesämnena gör att engelskundervisningen känns mer meningsfull för eleverna och på köpet lär de sig en hel rad nya glosor:
– Vad heter exempelvis plåttak på engelska? Eller olika sorters rör, verktyg eller ovanliga sjukdomar?
På Yrkesgymnasiet finns flera ämnesintegrerade samarbeten mellan olika lärare. Carolina Alexandersson berättar att hon har gemensamma uppgifter med idrottslärarna när det gäller ergonomi och med svensklärarna där eleverna exempelvis får skriva vetenskapliga PM om hållbar turism och göra sitt cv. Armina Imamovic samarbetar bland annat med vårdlärarna och låter elever skriva en sjukdomsmanual med diagnoser och behandlingar på engelska. Under våren hade de dessutom en temavecka som inbegrep alla lärare och alla ämnen på skolan.
– Vi arbetade med ”Göteborg 400 år” och gjorde en utställning och en tidslinje om hur staden förändrats och utvecklats. Byggeleverna tittade på arkitektur, vårdeleverna på sjukdomar, frisör på hårmode och så vidare. Sedan avslutade vi med att alla fick springa eller gå vårt eget Göteborgsvarv, säger Carolina Alexandersson.
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.