Många skulle må bättre på ett yrkesprogram
Ledare Press från omgivningen kan göra att unga söker till högskoleförberedande program, trots att det kanske inte är rätt för dem, skriver Yrkeslärarens redaktör Björn Andersson.
När jag valde till gymnasiet var det liksom lite enklare än nu. De flesta valde en skola som låg nära hemmet. Vad jag minns fick man inga flashiga broschyrer eller annan reklam från olika huvudmän. Det var på så sätt lättare att sortera tankarna. Men påverkan från föräldrar och kompisar fanns ju med som hinder för självständiga val. Jag påverkades nog för mycket av mina bästa kompisar så det blev fyraårig teknisk linje. Inget jag egentligen ångrat någon gång men tanken var ju att jag skulle ha blivit ingenjör i stället för journalist.
Nu har många av dagens niondeklassare gjort sina gymnasieval. En ny studie från Ungdomsbarometern, på uppdrag av Trä- och möbelföretagen, visar att nästan varannan ungdom upplever press från föräldrar att välja ett högskoleförberedande program. Hälften av ungdomarna tror samtidigt att många unga skulle må bättre om de gick en praktisk utbildning.
Totalt behöver 40 procent av en årskull ta examen från en yrkesutbildning.
Yrkesprogrammen behöver dessutom växa för att möta kompetensbehovet på arbetsmarknaden. Totalt behöver 40 procent av en årskull ta examen från en yrkesutbildning, påpekar Svenskt Näringsliv. Senast var det 36 procent av eleverna som valde yrkesprogram men alla i en årskull går inte klart. Det är en fjärdedel av ungdomarna som inte når examen inom tre år. Variationen är dessutom stor mellan programmen.
Nu har regeringen föreslagit att högskolebehörighet ska ingå som grund på alla yrkesprogram för att öka attraktionskraften. Det ska bli spännande att se resultatet.
